Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att belysa ojämlikhet i hälsa och de faktorer i samhället som orsakar den.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utveckling av folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer och indikatorer.
Skrivelsen utgör en första uppföljning av den folkhälsopolitik som redovisades i propositionen ”Mål för folkhälsan”. Det är en uppföljning utifrån det övergripande nationella målet för folkhälsa, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att människor oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder ska ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor.
Målen för folkhälsan är beslutade i riksdagen; det är anmärkningsvärt att den borgliga regeringen återtar den första uppföljningen av nu gällande mål. Om den nya borgliga regeringen vill ändra inriktning i folkhälsopolitiken vore det rimligare att man lade fram egna förslag innan man drar tillbaka uppföljningen av och inriktningen på det fortsatta arbetet utifrån nu gällande beslut.
Utvecklingen inom folkhälsopolitikens elva målområden redovisas i skrivelsen utifrån så kallade bestämningsfaktorer för hälsa. Dessa är valda utifrån sakkunskap som tagits fram av Statens folkhälsoinstitut. Den förra regeringen pekade i skrivelsen på att det är viktigt att belysa ojämlikhet i hälsa och de faktorer i samhället som orsakar den. Miljöpartiet de gröna anser det angeläget att politiker medvetandegörs om de faktorer som påverkar hälsan så att politiska beslut kan utformas så att de bidrar till bättre hälsa.
Den tidigare regeringen pekar också på att en särskild uppgift bör vara att överväga om utvecklingen inom målområdena och deras bestämningsfaktorer kan sammanfattas på ett lättillgängligt sätt. De skriver att Folkhälsoinstitutet ”inom ramen för sitt uppdrag för att ta fram en ny folkhälsopolitisk rapport bör samordna uppföljningen av bestämningsfaktorernas utveckling. Om det utifrån sakkunskap är motiverat bör bestämningsfaktorernas utformning samt indikatorerna ses över.”
Det vore mycket olyckligt om utvecklingsarbetet med bestämningfaktorer och indikatorer går i stå när den nya regeringen nu drar tillbaka skrivelsen utan att lägga fram några egna förslag. Vid översyn av bestämningsfaktorerna är jämställdhet och barnperspektiv viktiga utgångspunkter. Jämställdhetsperspektiv ska integreras i hela uppsättningen av bestämningsfaktorer och barnperspektiv inom de områden som rör barns villkor. Detta vill vi ge regeringen till känna.