Riksdagen avslår proposition 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kronofogdemyndigheten ska vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Kronofogdemyndighetens chef även fortsättningsvis inte bör vara generaldirektör utan benämnas rikskronofogde och inte ha något eget, centralt kansli.
Den offentliga förvaltningen kan på många sätt bidra till en hållbar tillväxt, bl.a. genom effektivisering av den egna verksamheten och genom mer flexibla tjänster till medborgare och företag. Den tidigare socialdemokratiska regeringens förvaltningspolitik har utgjort en bra grund för utvecklingen av enskilda myndigheter och verksamhetsområden. Det finns dock behov av ytterligare insatser för att utveckla förvaltningens olika delar till en bättre fungerande helhet, något som vi i opposition dock ej längre kan verkställa. Det är nu den borgerliga regeringens ansvar.
I takt med att omvärlden förändras och nya samhällsfrågor uppstår måste den statliga myndighetsstrukturen fortlöpande ses över. Ibland behövs mer genomgripande reformeringar av organisationen. Den statliga förvaltningen är ofta svåröverskådlig för medborgare och företag. Därför bör ständigt en allmän översyn av den existerande myndighetsstrukturen pågå. Den kan handla om att identifiera överlappningar mellan myndigheter och att hitta brister i ansvarsfördelningen mellan myndigheter som försvårar samverkan, och den kan handla om behov av att renodla verksamheter. I syfte att minska lednings- och administrationskostnader bör också små myndigheter avvecklas och deras verksamhet inordnas i andra myndigheter så långt möjligt.
Statsförvaltningen måste vara effektiv och alla resurser utnyttjas på bästa sätt. En alltför stor del av de statliga myndigheternas anslag går till administrativt stöd och lokaler. Ekonomistyrningsverket (ESV) pekade på den socialdemokratiska regeringens uppdrag på hur man kunde effektivisera administrationen genom både samordning och entreprenadlösningar.
Den 1 januari 1997 genomfördes en ny indelning av kronofogdemyndigheternas organisation. Tio regionmyndigheter bildades som ersatte de tidigare 24 olika kronofogdemyndigheterna.
I november 2002 tillkallades en särskild utredare för att ännu en gång se över kronofogdemyndigheternas organisation och arbetsuppgifter. Utredaren föreslog i betänkandet En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97) att de tio regionala myndigheterna skulle bli en sammanhållen myndighet, att borgenärsuppgifter skulle skiljas från kronofogdemyndigheterna och flyttas till de debiterande myndigheterna samt att vissa offensiva borgenärsuppgifter skulle överföras till Skatteverket.
Med utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som inkommit uttalade den dåvarande socialdemokratiska regeringen i budgetpropositionen för 2005 att exekutionsväsendets indelning i regioner skulle upphöra den 1 januari 2006 och verksamheten överföras till en rikstäckande myndighet. Regeringen avsåg att återkomma till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist, dvs. om denna skulle vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet.
Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skulle i avvaktan härpå fortsätta det arbete som inletts med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt övrigt administrativt stöd.
I budgetpropositionen för 2006 uttalade den socialdemokratiska regeringen att den tidigare redovisade bedömningen om en rikstäckande myndighet, Kronofogdemyndigheten, kvarstod. Vidare redovisade regeringen bedömningen att ansvaret för administrativ ledning och styrning av verksamheten liksom hittills borde ligga på Skatteverket.
Den socialdemokratiska regeringen föreslog i propositionen En kronofogdemyndighet i tiden (prop. 2005/06:200) ett inrättande av den nya Kronofogdemyndigheten och de övriga lagändringar som behövdes i den nya organisationen i linje med vad som tidigare uttalats i budgetpropositionen. I ett andra steg avsåg vi socialdemokrater att komplettera propositionen genom att lägga fram förslag om att de borgenärsuppgifter som är av offensiv natur skall flyttas över från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket.
Den övervägande delen av remissinstanserna slöt upp bakom det förslag som lades fram i propositionen och som avvecklade de tio regionala kronofogdemyndigheterna och ersatte dessa med den nya rikstäckande Kronofogdemyndigheten. Syftet var att skapa förutsättningar för rationaliseringar på en rad områden, bl.a. när det gällde ledning och lokalisering av verksamheter, och att öka flexibiliteten. Förutsättningar skapades också för en kvalitativ och enhetlig ärendehantering som även borde kunna ge större utrymme för personalens utvecklingsmöjligheter.
När det gäller frågan om den nya Kronofogdemyndighetens eventuella knytning till Skatteverket menade den socialdemokratiska regeringen att den ingående prövat tanken att göra den nya myndigheten helt fristående från verket, inte minst mot bakgrund av att både utredningen och flertalet remissinstanser ansett att kravet på opartiskhet och obundenhet bäst tillgodoses med en sådan ordning. Den slutliga bedömningen, som socialdemokraterna vidhåller i opposition och som ligger till grund för denna kommittémotion, var att den nya myndigheten i operativt hänseende skulle arbeta helt självständigt från Skatteverket men att myndigheten borde vara knuten till verket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamhet och administrativa stödfunktioner. På så sätt kunde resurserna för administrativt arbete minskas till förmån för operativ verksamhet. Eftersom den nya Kronofogdemyndigheten på detta sätt hade en viss knytning till Skatteverket så skulle dess chef inte benämnas generaldirektör (benämningen blev rikskronofogde) och denne/denna skulle inte heller ha ett centralt kansli till sitt förfogande.
Socialdemokraterna ansåg i regeringsställning och anser fortfarande i opposition att det är väsentligt att Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet kan arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och i annan verksamhet av judiciell natur. Det är också viktigt att myndigheten i sitt beslutsfattande av utomstående bedömare uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket. Det gäller också för konkurstillsynsverksamheten. Socialdemokraterna anser att dessa krav på Kronofogdemyndighetens verksamhet låter sig väl förenas med en knytning till Skatteverket i strategiska frågor och för utnyttjande av gemensamt stöd när det gäller IT-verksamheten och administrativa stödfunktioner.
Kronofogdemyndigheten självt, vilket återges i propositionen, har beräknat den löpande merkostnaden för att göra myndigheten helt fristående från Skatteverket till 17,5 miljoner kronor. Regeringen räknar med ett lägre belopp, men oavsett detta är det anmärkningsvärt att en regering som säger sig vilja minska den statliga administrationen i ett konkret fall plötsligt är redo att göra motsatsen.