Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om taxering av retroaktiva ersättningar när arbetsskadeersättning betalas ut retroaktivt för flera år.
I lagen om inkomstgrundande ålderspension regleras beräkningar av den pensionsgrundande inkomsten (PGI). Som pensionsgrundande inkomst räknas inkomst av anställning och inkomst av förvärvsarbete. Det är skattemyndigheten som beslutar om PGI, medan det är Försäkringskassan som beslutar om den totala pensionen.
I det nya pensionssystemet är det livsinkomsten upp till 7,5 basbelopp per år som räknas som grund för pensionen. I inkomstskattelagen finns bestämmelser om hur skatten beräknas för fysiska personer som har ackumulerad inkomst från tjänst eller näringsverksamhet. Lagen missgynnar dock personer med arbetsskada.
Ett exempel på detta handlar om en yrkesverksam kvinna som blir sjuk och inte kan arbeta. Eftersom sjukdomen misstänks bero på arbetet, drivs frågan vidare för att hennes sjukdom ska klassificeras som arbetsskada. Efter ett antal år blir hennes sjukdom klassad som sådan och hon får då sjukersättning.
När nu hennes sjukersättning ska räknas ut, får hon inte räkna den retroaktiva arbetslivsskaderäntan som pensionsgrundande inkomst. Det medför att hon får en lägre pension än vad hon skulle ha haft om hon kvarstått i arbete.
I det nya pensionssystemet finns en lucka där detta inte regleras. Därför måste man hitta en väg att reglera pensionsbortfallet. Exempelvis borde man inom skattelagstiftningen i vissa fall kunna medge undantag från kontantprincipen – som regleras i inkomstskattelagen – och taxera stora retroaktiva ersättningar på de år de faktiskt hänför sig till. I sådana fall skulle detta problem inte behöva uppstå.