Motion till riksdagen
2006/07:Sk308
av Agneta Lundberg och Karl Gustav Abramsson (s)

Pris på biodrivmedel


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om pris på biodrivmedel för framtida utveckling och arbetstillfällen.

Motivering

Försäljningen av miljöbilar som kan köra på förnybara drivmedel har under det senaste året exploderat. Andelen är idag 10 procent av alla nya bilar som köps. Hittills i år har nära 30 000 miljöbilar registrerats i Sverige, en fyrdubbling jämfört med motsvarande period i fjol. I slutet av 2006 kommer det att finnas cirka 60 000 bilägare som kan köra på förnybara drivmedel i Sverige.

Miljö-, industri- och politikergrupper kommer från hela världen för att ta del av och kopiera det ”svenska miljöbilsundret”. Detta är en fantastisk utveckling. Det är viktigt för miljön, men även för Sverige som industrination.

En vidare satsning på förnybara drivmedel innebär många fördelar för Sverige.Vi har ett unikt försprång beträffande den framtida tekniken för cellulosabaserade drivmedel, vilket kan ge betydande bidrag till en bred industriell utveckling. Detta gäller Sveriges alla regioner och i synnerhet orter där arbetstillfällen behövs som bäst.

Vi har idag en befintlig fordonsindustri som innebär cirka 140 000 jobb i Sverige. Det är en av våra viktigaste industrigrenar med ett exportvärde på cirka 140 miljarder kronor per år. Genom den snabba utvecklingen av vår hemmamarknad för miljöbilar, bygger vi nu upp ett försprång och en unik kompetens. Miljöbilsmarknaden har redan nu attraherat närmare 10 miljarder kronor i investeringsåtaganden inom framtida miljöfordonsteknik.

Det är viktigt att ha detta samband klart för sig när man planerar för framtiden. Sverige är i färd med att skapa en ny slagfärdig industriell plattform för den globala marknaden. Samtidigt betraktas vi som ledande i det internationella klimatarbetet och är ett föredöme när det gäller att minska oljeberoendet.

Den nya biodrivmedels- och miljöfordonsindustrin blir viktiga för sysselsättningen och därmed för Sveriges framtid. Men det gäller för Sveriges regering att skyndsamt anta de utmaningar som detta innebär.

Krafttag tas nu i USA, Kina, Tyskland, Frankrike och Kanada inom detta viktiga område. Nya arbetssätt och regler formerar sig. Andra aktörer såsom entreprenörer, riskkapitalister och industrialister har engagerats, kraftfullt uppbackade av nya strategier som ska främja ny industriell utveckling.

Nu har stora delar av världen börjat förstå omfattningen av utmaningarna med klimat och energi. Man efterfrågar nya systemlösningar för en hållbar utveckling och alltfler betraktar detta område som det enskilt största nya industriella tillväxtområdet under det kommande århundradet. Det nya samspelet vi ser mellan industri och politik inom klimat- och energiområdet i Kalifornien är ett talande exempel.

Sverige ligger i framkant när det gäller att tidigt ha förstått utmaningen med hållbar utveckling. Vi har lyckats mobilisera eldsjälar, gräsrotsrörelser och initierat en mängd pilot- och demoprojekt. Den förvärvade värdefulla kunskapen måste vi ta till vara för att möta de nya globala industriella utmaningarna. Men vi måste också snabbt utveckla en tydlig industriell strategi som fokuserar på att utveckla och aktivt stödja de nya industriella strukturerna med forskning, finansiering och utveckling av en stark hemmamarknad. Annars är risken att vi tappar de bästa forskarna, patenten, entreprenörerna, initiativen, företagen och framtida arbetstillfällena till utlandet.

Den förra regeringen har påbörjat ett angeläget arbete med framtidsinriktad verksamhet. Den borgerliga regeringen måste nu gå från ord till handling. Vi måste bestämt ta vara på befintliga initiativ till industriell utveckling för en global marknad och vi måste stödja dessa på samma sätt som man tidigare föredömligt och med en offensiv industripolitik stöttat svensk medicin-, försvars- och telekomindustri.

Idag kostar det mer att köra på bioetanol än att köra på bensin. Det påverkar kunden i valet av fordon och i valet av bränsle vid pumpen. Det ger ingen bra signal Orsaken är en kraftigt ökad internationell efterfrågan på etanol, som ännu inte har hunnit mötas med utökad produktion. USA har till exempel på allvar börjat sin omställning till förnybara drivmedel och köper därmed upp en allt större andel av världens etanol. Samtidigt har den snabbt ökande dieselanvändningen lett till en brist på diesel och ett överskott på bensin i Europa.

I kombination leder dessa faktorer på kort sikt till att etanolpriset ökar samtidigt som bensinpriset sjunker. Prisutvecklingen är både naturlig och förutsägbar och kan kvarstå de tre till fyra år som det tar, innan de riktigt stora volymerna av ny spannmåls- och sockerrörsetanol når marknaden.

Därefter får vi räkna med ytterligare fyra till fem år innan vi får substantiella volymer från cellulosabaserad etanol. Detta förutsätter en framgångsrik industriell utveckling av den nya cellulosatekniken. Under en övergångstid, när den kortsiktiga prisutvecklingen för olja är mycket förutsägbar, måste den rörliga kostnaden för biodrivmedel per km förbli konkurrenskraftig jämfört med de fossila alternativen. Risken är att vi annars förlorar dagens försprång, ett försprång som senare både blir betydligt svårare och dyrare att återskapa.

Vi uppmanar därför regeringen att ta bort eller sänka momsen på alla förnybara drivmedel i första hand fram till 2010. Vi uppmanar även regeringen att kraftfullt verka för att ta bort handelstullen för den importerade etanol som nyttjas i dedikerade miljöfordon som flexifuelbilar, etanolbussar och kommande miljöbilar. Detta skulle stödja marknadsutvecklingen för både nya och begagnade miljöbilar. Dessutom skulle det främja valet av det förnybara alternativet vid pumpen. Detta blir även betydligt billigare för staten än till exempel inköpsrabatter för miljöfordon eller införande av partikelfilter för dieselbilar.

Vi vill på detta sätt betona vikten av att regeringen även fortsättningsvis driver omställningen mot det förnybara och bort från oljan. Det är viktigt ur såväl ett nationellt som ett internationellt klimat- och energiförsörjningsperspektiv. Världen ropar efter lösningar och vi innehar ett flertal av dem, men den globala industriella utvecklingen dundrar fram oberoende av vad vi tycker och gör här hemma.

En aktiv industriell politik inom detta område är därför helt avgörande för om Sverige som industrination ska behålla sin ledande ställning – industriell framgång som i likhet med kullager, papper, fordon, medicin och telekom medverkar till att säkra den svenska välfärden. Vi vill göra guld av gröna skogar.

I slutändan handlar det om trovärdigheten för det svenska miljöbils- och infrastrukturprogrammet, ett program som redan mobiliserat en stor del av det svenska samhället, rönt mycket stor internationell beundran och som nu håller på att lägga grunden för många av framtidens nya jobb.

Stockholm den 30 oktober 2006

Agneta Lundberg (s)

Karl Gustav Abramsson (s)