Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för stiftelser och att direktiv för en sådan nu tas fram.
Regelverket rörande inkomstbeskattning av allmännyttiga stiftelser uppfattas mer och mer – i takt med samhällsutvecklingen – som otidsenligt.
Gällande regler, som återfinns i 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), är i stort sett oförändrade sedan deras tillkomst år 1942 (SFS 1942:274, prop. 1942:134, SOU 1939:47).
Regelverket är sådant att endast stiftelser som antingen är direkt namngivna i lagtexten (den så kallade katalogen) eller har ett höggradigt kvalificerat ändamål kan komma i fråga för inskränkt skattskyldighet.
Kretsen av höggradigt kvalificerade ändamål utformades snävt vid lagstiftningens tillkomst. Den ålderdomliga form av lagstiftningsteknik som en uppräkning i lagtext av namngivna subjekt utgör har därför tillgripits i de fall riksdagen beslutat att stiftelser utanför denna krets ska erhålla förmånsbehandling. Till ”katalogen” har under senare år tillförts Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond (år 2004) och Right Livelihood Award Stiftelsen (år 2005).
Otidsenligheten i gällande regelverk visar sig bland annat däri att sådana allmännyttiga ändamål som stödjande av hospiceverksamhet eller annan sjukvårdsverksamhet, sjöräddning och annan livräddningsverksamhet, katastrofhjälp till människor i annan nöd än ekonomisk nöd, stödverksamhet bland vålds- och brottsoffer, sjuka, äldre och andra utsatta som är av annan art än att bistå ekonomiskt, stöd till förebyggande verksamheter till exempel beträffande brott, droger och olyckor, främjande av fred, miljö- och naturvård, stödjande av barn- och ungdomsarbete hos kyrkor och idrottsföreningar, insatser inom kulturområdet för barn och vuxna, bistånd till fattiga länder i form av hjälp till självhjälp etcetera faller utanför kretsen av de ändamål som kvalificerar för inskränkt skattskyldighet.
Förhållandet har länge och i ökande omfattning – bland annat som ett resultat av Skatteverkets ansträngningar att koncentrera och effektivisera granskningen av stiftelser och föreningar – medfört att ett stort antal stiftelser över hela landet med ändamål som är i hög grad samhällsnyttiga och angelägna beskattas.
Det torde idag inte råda några delade meningar om att ändamål av ovan exemplifierad art är förtjänta av samma förmånliga behandling som de ändamål som sedan år 1942 finns angivna i gällande lagtext.
För ideella föreningar gäller sedan snart trettio år tillbaka att alla allmännyttiga ändamål kvalificerar för inskränkt skattskyldighet.
Reformbehovet beträffande stiftelsers beskattning är betydande. En snar översyn av kriterierna för inskränkt skattskyldighet, med fokus på ändamålen och den så kallade katalogen, är angelägen.
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande den 24 november 2004 att se över reglerna om inskränkt skattskyldighet för allmännyttiga stiftelser och vissa andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 s. 131) anges att dåvarande regering påbörjat arbetet med att ta fram direktiv. Det är angeläget att detta arbete fullföljs.