Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utredande av en samordnad skatt.
Det svenska skattesystemet behöver reformeras i grunden. Att skatter i viss mån behövs står klart för alla. Skattesystemets utformning måste bygga på att det alltid ska löna sig att arbeta, att det alltid ska löna sig att få ökade inkomster och att systemet ska vara lättförståeligt och transparent. Det är också ett rimligt krav att skattesystemet har en acceptans hos medborgarna genom att det anses rättvist.
Den progressiva skatten har visat sig ha många brister, bland annat att den tar en större del av lönen för dem som tjänar mer än 26 475 kronor i månaden. Drivkraften att öka sin lön över den summan minskar med den ökade beskattningen. Det är kanske inte en slump att den genomsnittliga lönen för företagare hamnar strax under nivån för att betala statsskatt.
Den gamla parollen att betala efter förmåga har en stor acceptans bland de svenska medborgarna. Att betala efter bärkraft eller förmåga kan på inget sätt, som idag, innebära att den som tjänar mer också procentuellt ska betala mer av sin lön i skatt. Samma skattesats för alla gör att den som tjänar dubbla medelinkomsten betalar dubbelt så mycket pengar i skatt som den som har medelinkomst.
En slopad statsskatt är ett första steg i riktning mot ett mer rättvist skattesystem som uppmanar till hederlighet och arbete. Den platta skatten borde av genomskinlighets- och enkelhetsskäl samordnas med en bolagsskatt och moms på samma nivå som riktpunkten för den platta skatten.
Den progressiva skatten har länge varit ifrågasatt som en tillväxthämmande faktor. Värnare av den progressiva skatten har framfört argument om omfördelningspolitiska effekter för att bevara skattesystemet. Idag visar det sig att endast en minimal del av skatterna omfördelas medan lejonparten endast transfereras inom systemet, ofta till enorma kostnader.
I flera av de forna sovjetstaterna har man valt att införa ett system med platt skatt, däribland vårt grannland Estland. Där har skattesystemets utformning varit en viktig del i att få fart på de nya ekonomierna. Med samordnade skattenivåer har man i många fall också kommit att få en tydlighet i skattesystemet som är klart gynnsam för såväl enskilda medborgare som företag och staten samtidigt som kommunernas möjlighet att sätta skattenivå bevaras.
Debatten om platt skatt stannar inte, som många hävdar, i de forna sovjetstaterna. I Österrike, Schweiz, England diskuteras frågan livligt liksom i Grekland. Island har redan, som ett nordiskt välfärdsland, genomfört reformen med goda resultat.
De länder som infört platt skatt i en eller annan form har blivit några av Sveriges största konkurrenter. För att klara konkurrensen med dessa länder men också för att stärka den svenska ekonomin är det hög tid att se över det svenska skatteystsmet och gå mot ett system med samordnad platt skatt.
Det finns rapporter och studier som visar på att den progressiva skatten hindrar tillväxten och får den svenska ekonomin att släpa efter. Även arbetsutbudet hindras av statsskatten. 1,2 miljoner människor betalar idag statsskatt varav drygt 300 000 av dessa jobbar deltid. Precis under brytpunkten för att betala statsskatt börjar allt fler att fundera på om det är mest gynnsamt att ta en löneförhöjning till eller om det är dags att gå ned i arbetstid för att inte beskattas ytterligare 20 %.
Det finns beräkningar som visar att en borttagen statsskatt till och med skulle ge större skatteintäkter på grund av den ökande arbetsviljan än vad statsskatten i sig ger. Försiktigare bedömningar visar att cirka 66 % av bortfallet skulle kompenseras genom mer arbete. FIEF – Fackföreningarnas institut för ekonomisk forskning – har visat att ett slopande av statsskatten på bara några år skulle betala sig självt genom ett ökat arbetsutbud. Därtill skulle statens intäkter från momsen öka.
I en opinionsundersökning från Temo i april 2004 visas att det svenska folket stödjer ett skattesystem där vi betalar procentuellt lika andel av vår lön. 63 % svarar att ett sådant skattesystem är att föredra.
Ytterligare en dimension av skatternas utformning är att på kapitalinkomster tillämpas redan idag en ”platt skatt” på 30 %. Att vanligt förvärvsarbete ska beskattas hårdare kan varken anses logiskt eller rättvist.
Det förenklade systemet skulle också ge en lång rad fördelar för den som temporärt eller säsongsvis har en högre lön. Samtidigt är systemet okänsligt för inflation. Argumenten för platt skatt är många och hållbara.
En utredning bör snarast tillsättas för att se över vilka former av platt skattesystem som finns i vårt närområde. Utredningen bör också göra en analys av vilka konsekvenser systemet skulle få för svensk ekonomi samt ge förslag till färdriktning för ett införande av ett sådant system i Sverige.
Det bör inte vara en omöjlighet att behålla den kommunala skatteuppbörden i ett system med platt skatt. Därför är det rimligt att tala som riktpunkt för den platta skatten i stället för att ange den som en fast nivå lika i hela landet. Det kommunala självstyret bör få genomslag också på inkomstskatter. Det innebär med självklarhet att skatten kan komma att vara högre i någon kommun och lägre i en annan, precis som idag.
Det finns också stora värden i en institutionell konkurrens mellan kommunerna samt att det finns en djupt demokratisk aspekt av kommunal skatteuppbörd. De som får förtroendet att sköta kommunen i kommunalvalen ska också kunna påverka dess ekonomi.
Många har i debatten fört fram att endast en statlig inkomstskatt kan utgöra grunden för ett platt skattesystem. Inget kunde vara mer felaktigt. Slopandet av statsskatten är den del av reformen som är det väsentliga för att få fram ett proportionellt skatteupptag.
Den statliga värnskatten som infördes 1995 och som skulle tas bort 1999 ligger fortfarande kvar som ytterligare 5 % på lönen för dem som ligger över brytpunkten utöver de 20 % som redan lyfts i statsskatten. Det gör att det inte endast är ett trappsteg där skatten skärps för den som arbetar utan i två steg. Självklart ska värnskatten bort. Nära 300 000 personer i Sverige betalar idag värnskatt.
Det är ingen överdrift att misstänka att en hel del av den skattesänkning som görs för dessa människor kommer att gå till investeringar eller till hett eftertraktat riskkapital.
För att skapa än mer slagkraftigt näringsliv och ytterligare förenkla det svenska skattesystemet är det rimligt att se över beskattningen av de svenska företagen. Dagens bolagsskatt bör sänkas till samma nivå som riktpunkten för inkomstskatten. På samma sätt bör momsen göras enhetlig och sammanföras till samma nivå som bolagsskatt och riktpunkten för inkomstskatten.
Genom att bygga ett enhetligt skattesystem som är lättöverskådligt tjänar såväl enskilda som företag på förenklingarna.
De särregler som idag finns för företagare när det kommer till beskattning av inkomst och som leder till en stor extrabörda för de många enmans- och småföretagarna skulle försvinna automatiskt om ett system med platt skatt infördes. 3:12-reglerna eller fåmansbolagsreglerna är ett av tillväxthindren inom det svenska näringslivet och skulle som bonus komma att försvinna vid införande av platt skatt.
Med all säkerhet följer en lång rad extravinster med platt skatt. De går inte alla att kartlägga men självklara effektivitetsvinster är minskad skattelagstiftning, minskat behov av kontroller och en decimerad byråkrati. Vidare kan räknas in ökad konsumtion, ökade investeringar och ett mer transparent system, vilket i sig är en värdefull förbättring.
Detta bör ges regeringen till känna.