Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förutsättningarna för konst på arbetsplatser.
Idag finns det i Sverige och i andra länder forskning som visar att arbetsmiljön påverkar människors välmående. Bullriga, smutsiga och trista miljöer, likväl som hälsosamma och estetiskt tilltalande arbetsplatser har tydliga mätbara effekter på hälsa och arbetsresultat. Ett kontor med god konst på väggarna har färre sjukskrivningar och effektivare medarbetare än ett kontor utan konst på väggarna, enligt en undersökning som redovisades i tidningen Affärsvärlden.
Anställda inom den privata sektorn har inte lika stor tillgång till kvalitetskonst på sina arbetsplatser som offentliganställda. En viktig förklaring är att rådande skatteregler hindrar privata företag att göra avdrag för konstinköp då konst inte kan redovisas som inventarier eftersom den generellt betraktas som värdebeständig.
Avdragsrätt är tillåtet vid inköp av ett konstföremål, som t.ex. en stol av Jonas Bohlin som inte används att sitta i, men det är en stol och därför är det godkänt att göra avdrag.
En konsekvens av nuvarande regler är dessutom att företag i stället köper in reproduktioner av kända konstnärer och skriver av dem som förbrukningsmateriel. Reproduktionsmarknaden gynnas på bekostnad av originalkonsten och bildkonstnärerna. En ökad försäljning av konstnärernas verk skapar bättre förutsättningar för konstnärerna att kunna leva på sitt konstnärskap.
Rädslan för att ett fåtal större företag skulle utnyttja reglerna för avdragsrätt för att spekulera i konst får inte förstöra för alla anställda inom privata företag som utan konst får en mycket torftigare arbetsmiljö.
Konsten på arbetsplatser bör även värderas utifrån ett hälsoperspektiv i stället för som idag utifrån ett snävt ekonomiskt skatteperspektiv.