Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att ta bort icke konkurrensneutrala regelverk för de svenska basnäringarna.
De svenska basnäringarna – gruvindustri, järn- och stålindustri, kemiindustri och jord- och skogsindustri – har under senare år upplevt en kraftig förändring. I dag står dessa industrigrenar för en stor andel av de svenska exportinkomsterna medan antalet sysselsatta ständigt har minskat.
Karaktäristiskt för dessa industrigrenar är att man jobbar på en enda marknad: världsmarknaden. Det innebär att dessa branscher ständigt måste driva en kostnadsjakt och se till att de har en effektiv produktion av de produkter som säljs på den gemensamma marknaden. De möter ju hela tiden konkurrens från företag från andra länder med sina förutsättningar vad gäller kostnader.
När det gäller kostnader för produktionen ingår inte enbart direkta kostnader som personalkostnader, energikostnader, teknikkostnader etc. En icke oväsentlig kostnadsmassa härrör från de regelverk som samhället beslutar om och som företagen har att följa.
Under senare tid har det allt oftare kommit förslag om regelverk som kraftigt förskjuter konkurrenssituationen för vår basnäring. Det är en utveckling som går stick i stäv med det behov som finns av konkurrensneutrala regelverk i Sverige så att förutsättningarna blir mer rimliga för basnäringarna.
Basnäringarna och den produktion som de bedriver utgör en viktig utvecklingskraft som skall driva samhället framåt. Eftersom antalet direkt sysselsatta i produktionen som finns i basnäringarna kraftigt har minskat på grund av rationaliseringar och kostnadsbesparingar måste produktionen finansiera alltfler människor i samhället som är sysselsatta i andra verksamheter. Det är därför mycket viktigt att skydda den produktion som Sverige fortfarande har och helst utveckla den, i stället för att försvåra situationen med att införa icke konkurrensneutrala regelverk.
Några exempel på icke konkurrensneutrala nätverk:
(MR) Jord- och skogsindustri
(UR) ”Ryggsäcken”
Under lång tid har dieselskatten utlovats att sänkas till ett europeiskt medelvärde. Maskiner inom jord och skog belastar inte vägnätet och därför är skatten lägre på dessa fordon i konkurrerande länder. Med stor publicitet beslutades om en sänkning med 2 SEK per liter och inte med den uträknade nivån 2:70 SEK per liter. Dessutom höjdes skatten med 30 öre per liter vid förra årsskiftet så att nettot blev 1:70 SEK per liter. Detta kostar jord- och skogsbruket ca 700 miljoner kronor extra per år, vilket medverkar till att produktion slås ut.
(UR) Utredningen: ”Skatt på väg”
Utredningen föreslår införandet av kilometerskatt på tunga fordon som kraftigt kommer att påverka denna näring om förslaget skulle genomföras. Kostnaderna för skogsindustrin skulle uppgå till ca 2 miljarder kronor och för jordbruket till ca 500 miljoner kronor. Transportkostnaderna för ett typiskt timmerlass till våra sågar skulle öka med mer än 50 procent.
Ett sådant icke konkurrensneutralt system skulle medverka till att en stor andel av de nordliga produktionsarealerna skulle bli olönsamma samtidigt som delar av processindustrin i området skulle slås ut.
(MR) Processindustri, bl.a. gruv, järn och stål
(UR) Växthusgaser
Förhandlingsresultatet vad gäller växthusgasens koldioxid leder till att svensk produktion till del kommer att få en konkurrensnackdel jämfört med konkurrerande länder. Exempelvis planerar gruvjätten LKAB att öka sin produktion av malmpellets. Från sin produktion av pellets släpper LKAB ut ca en sjundedel av den koldioxid som konkurrerande produktion gör i konkurrentländerna (räknat per ton produkt) med deras process och malmråvara. LKAB får betala CO2 avgift medan den konkurrerande industrin i Brasilien och Australien inte belastas av sådana avgifter.
Stålindustrin som använder kol som energibärare (ej direkt utbytbart mot annat bränsle) producerar mycket spillenergi i form av t.ex. processgaser. Dessa kan återvinnas i kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme. Att denna återvinning av energi blir belagd med extra avgifter i form av CO2 avgifter motverkar kraftigt den goda saken att återvinna tillgänglig energi.
Vidare har Sverige inte lyckats få möjligheten att tillgodoräkna sig bindning av koldioxid i våra skogar, som konkurrerande länder har. För svensk del skulle s.k. kolsänkor i skog kunna utgöra miljardinkomster för landet.
Riksdagen bör meddela regeringen som sin mening att kraftfullt värna om den svenska produktionen som skapar mervärden i samhället och inte medverka till icke konkurrensneutrala regelverk som försvårar för våra produkter på den globala marknaden.