Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av en schablonbeskattning inom vissa näringsområden.
Skattefifflet i restaurangbranschen är ett allmänt känt problem. Det är svårt att uppskatta hur omfattande det är. En del bedömningar gör gällande att så mycket som 15 miljarder kronor årligen undanhålls från beskattning. Liknande problem finns inom andra branscher såsom frisörs-, städ- och taxibranscherna.
Det är inte bara ett enormt ekonomiskt bortfall för staten – resurser som skulle kunna användas för att bland annat förbättra välfärden. Fifflet drabbar också alla de hederliga företagare som följer reglerna och betalar sin skatt då de drabbas av illojal konkurrens.
Sedan länge har schablonsbeskattningsmodellen haft sina förespråkare. Redan 1997 lyftes frågan i den s.k. Branschsaneringsutredningen. Därefter slog exempelvis Riksskatteverket, i Rapport 2000:12, fast:
Vår slutsats är att det vid en sammantagen bedömning av alla argument för och emot schabloner och mot bakgrund av vad som nu sagts ovan finns – både utifrån skatteförvaltningens perspektiv och utifrån ett företagarperspektiv och ett mer allmänt samhällsperspektiv – tillräckligt starka skäl för att gå vidare och överväga om schabloner bör införas och hur de i så fall bör utformas.
Sedan dess har RSV arbetat fram olika modeller för att undanröja de eventuella problem schablonbeskattningen skulle kunna innebära. Dessa redovisades 2002. Sedan dess har regeringen uttalat sig positivt till införandet av denna beskattningsform.
Skattefifflet eroderar samhälls- och skattemoralen. Det är nog så illa att problemen är så omfattande i ovannämnda branscher. Det finns också en stor risk att det skvätter över på andra samhällsområden!
Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag som innebär att schablonbeskattning införs på de områden som angivits i motionen.