Riksdagen avslår proposition 2006/07:7 såvitt avser kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nystartsjobb.
AMS redovisning av arbetsmarknadsläget för oktober visade att arbetslösheten nått sin lägsta nivå på fyra år. I oktober var 4,0 procent av arbetskraften arbetslös, vilket innebar att 181 000 var inskrivna som arbetslösa vid landets arbetsförmedlingar. Vid samma tidpunkt deltog 155 000 personer i arbetsmarknadspolitiska program, varav 66 000 utgjordes av subventionerade anställningar på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen ges AMS resurser 2007 för 90 000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten kommer med regeringens politik därmed att bli 1,3 procent högre än med det socialdemokratiska budgetalternativet. Det innebär att 60 000–65 000 fler personer kommer att bli öppet arbetslösa från årsskiftet. Enligt regeringens förslag kommer enbart ca 10 000 personer att omfattas av nystartsjobben. Mot bakgrund av de stora behov som finns av stöd för att komma in på arbetsmarknaden är denna nivå otillräcklig.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen s.k. nystartsjobb. I proposition 2006/07:7 Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt vissa andra skattefrågor föreslås en stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Nystartsjobb är tänkta att reducera arbetskraftskostnaden via en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. I detta avseende påminner nystartsjobben om anställningsstöden.
En skillnad är dock att nystartsjobben inte alls är lika generösa som anställningsstöden. Subventionens längd hänger ihop med hur länge man har befunnit sig borta från den reguljära arbetsmarknaden. För ungdomar 20–24 år gäller dock subventionen högst ett år.
En annan skillnad är att nystartsjobben bara får användas av offentliga arbetsgivare när dessa bedriver affärsverksamhet och inte när de driver produktion i egen regi. Dessutom är det oklart hur nystartsjobben ska förmedlas. I budgetpropositionen skrivs (prop. 2006/07:1 volym 7 s. 76) att privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag kan komplettera den offentliga arbetsförmedlingen.
Regeringen utlovade i budgetpropositionen att återkomma med förslag på hur det exakta regelverket för nystartsjobben ska utformas bl.a. med hänsyn till administration och avgränsningar. Propositionen bringar egentligen ingen större klarhet i detta, utöver det som redan skrivits i budgetpropositionen. Arbetsmarknadsverket ska tills vidare vara handläggande myndighet och bör lämna Skatteverket de uppgifter det behöver för att kunna utföra krediteringen. Propositionen (s. 12) återupprepar vad budgetpropositionen 2006/07:1 volym 7 s. 78 skriver om att ”regeringen avser att återkomma i frågan om den framtida administrationen av nystartsjobben”. Även efter att denna proposition avlämnats återstår många frågetecken kring hur regeringen avser att regler och administration av nystartsjobben ska fungera. Det är allvarligt att denna viktiga åtgärd därmed riskerar att ej fullt ut kunna träda i kraft den 1 januari.
I propositionen saknas en konsekvensanalys för nystartsjobben och deras antal. I det som kallas konsekvensanalys (s. 19 f.) finns ingen angivelse om beräkningsgrunderna för antalet nystartsjobb. Inget underlag ges heller för de påstått positiva effekterna för näringslivet.
Även för berörda myndigheter saknas ekonomiska konsekvensanalyser. Det bör påtalas att förvaltningsanslaget till AMV minskas med 212 miljoner kronor 2007 och föreslås minska med kronor 433 miljoner kronor 2008. Samtidigt ska hela AMV omorganiseras. Även anslaget till Migrationsverket reduceras i det borgerliga budgetförslaget. Migrationsverket berörs genom att nystartsjobben också riktas till asylsökande som beviljas uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd beviljats. Enligt Migrationsverket blir det också en ökning av antalet asylsökande 2007–2009.
Vi socialdemokrater vill att nystartsjobben förbättras genom att de görs mer lika dagens anställningsstöd – dels behövs subventionsgraden höjas, dels behöver antalet utökas. Annars riskerar många personer med svag ställning på arbetsmarknaden att hamna i öppen arbetslöshet. Vi socialdemokrater menar att subventionsnivån behöver höjas i paritet med de regler som gäller för dagens anställningsstöd.
Dessutom bör subventionens längd göras mer generell och utan kopplingar till hur länge en person varit borta från arbetsmarknaden. Förstärkta nystartsjobb ska ges med en skattesubvention till arbetsgivare som anställer personer som varit arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska program eller fått sin försörjning från sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning under en kvalifikationstid. Slutligen bör hela den offentliga sektorn kunna använda sig av stödet för att inte snedvrida konkurrensen mellan t.ex. offentliga och privata vårdgivare.
För 2007 bör antalet nystartsjobb enligt ovanstående utformning uppgå till i genomsnitt 44 000, vilket ersätter de tidigare allmänna och förstärkta anställningsstöden. Regeringen bör återkomma med förslag på utformning av de förbättrade nystartsjobben i enlighet med dessa våra riktlinjer. I likhet med de av regeringen föreslagna nystartsjobben, räknas våra förstärkta nystartsjobb inte som arbetsmarknadspolitiska åtgärder.