Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2006/07:7 i den del som avser lagen om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till kompletterande lagtext i förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
I regeringens proposition 2006/07:7 föreslås bl.a. en lag som innebär att den subvention för s.k. nystartsjobb som regeringen redogjort för i budgetpropositionen för år 2007 kan ges genom kreditering på arbetsgivarnas skattekonto. Regeringen föreslår i budgetproposition 2006/07:1 att staten ska avsätta 697 miljoner kronor 2007 för nystartsjobben, som enligt regeringen ska öka möjligheterna för dem som står långt utanför arbetsmarknaden att komma tillbaka till arbete.
Nystartsjobben innebär att ett belopp motsvarande arbetsgivaravgifterna, inklusive ålderspensionsavgiften, ska tillgodoföras arbetsgivaren för de personer som kvalificerar sig till ett nystartsjobb. Subventionen ska ges till nystartsjobb i det privata näringslivet och till offentliga arbetsgivare när dessa bedriver affärsverksamhet. Åtgärden beräknas omfatta 10 000 personer i genomsnitt per månad under år 2007. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.
Vänsterpartiet förespråkar riktade arbetsmarknadspolitiska stöd för grupper som står långt bort från arbetsmarknaden. Förslaget om borttagande av arbetsgivaravgift för vissa utsatta grupper ger dock inte samma volymer och stödnivåer som dagens anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat. Därför avvisar vi regeringens förslag om satsning på nystartsjobb. Vi avvisar också regeringens förslag i proposition 2006/07:1 om att skära ned resurser för motsvarande 70 000 platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eftersom det leder till ett försämrat stöd för långtidsarbetslösa och utsatta grupper på arbetsmarknaden. Regeringens föreslagna minskning av antalet platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder innebär att den öppna arbetslösheten kommer att stiga och att människor får gå från meningsfull sysselsättning till öppen arbetslöshet.
Enligt 2006 års ekonomiska vårproposition fanns prognoser om 40 000 platser med anställningsstöd och plusjobb, vilka regeringen ska avskaffa och ersätta med nystartsjobb. De olika formerna av anställningsstöd och plusjobb ger arbetsgivare en subvention om 50–100 procent av lönekostnaden. Vi anser det vara ett bättre stöd än förslaget om nystartsjobb. Under de kommande åren väntar stora pensionsavgångar i den offentliga sektorn. Det är viktigt att dagens arbetslösa då kan erbjudas en fast anställning. Generationsväxlingen får inte innebära att de som är medelålders och arbetslösa ställs utanför.
Vänsterpartiet räknar i motion 2006/07:Fi245, Ekonomisk politik för jobb, rättvisa och hållbar utveckling med att färre platser kommer att behövas totalt i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som en effekt av våra jobbsatsningar. Vi anser dock att anslagen bör ligga kvar på en hög nivå, eftersom vi vill satsa på mer kvalificerade åtgärder som t.ex. arbetsmarknadsutbildningar och mindre på åtgärder som vi anser vara mindre effektiva. Även med en högre sysselsättningsgrad kommer det också att behövas stöd för långtidsarbetslösa. Vi avser därför att behålla anställningsstöden, utbildningsvikariaten och plusjobben. De två senare stödformerna ska fasas ut fram till år 2009.
Vänsterpartiet vill dessutom, i motsats till regeringen, slutföra och utvärdera den tidsbegränsade nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer en person. Den tidsbegränsade nedsättningen infördes den 1 juli 2006 och skulle ha tillämpats på ersättningar som betalas ut t.o.m. den 31 december 2007.
Mot bakgrund av ovanstående avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag om subvention för nystartsjobb i form av skattekreditering och därtill hörande lagförslag. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till lag om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringen föreslår i proposition 2006/07:7 att ett undantag införs i 13 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) som innebär att ett företag hemmahörande i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte ska behöva ge in en förbindelse om att lämna kontrolluppgifter när bestämmelser i den staten hindrar detta.
Bland remissinstanserna har Skatteverket framfört synpunkter som vi anser bör beaktas. Därför föreslår Vänsterpartiet att lagtexten bör kompletteras.
Av kompletteringen bör framgå att en förutsättning för att undantaget ska gälla är att företaget visar att det finns ett hinder att lämna uppgifterna. Dessutom bör lagförslaget förtydligas. Det ska framgå vilken lagstiftning som ska tillämpas i de fall lagstiftning i flera länder kan vara tillämplig på en verksamhet. Om lagstiftningen i den EES-stat som är s.k. hemland inte förhindrar uppgiftslämnande ska förbindelse lämnas även om filiallandets lag inte tillåter ett uppgiftslämnande.
Regeringen bör återkomma med förslag till kompletterande lagtext i enlighet med vad som ovan anförs. Detta bör ges regeringen till känna.