Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av den nya arbetsskadeförsäkringen för att se om den tillämpats i enlighet med de ursprungliga intentionerna.
Arbetsskadeförsäkringens olika förändringar under de senaste 20 åren har varit dramatiska. För anställda som varit verksamma från 1980 och fram tills idag kan en arbetsskada och hanteringen av den bli väldigt olika beroende på när den inträffat. Stora justeringar har gjorts både på grund av den ekonomiska och den hälsomässiga utvecklingen i Sverige. Från att under tidigt 90-tal ha genererat ett fiktivt underskott på uppemot 20 miljarder beräknas idag försäkringen ha ett överskott på nästan 1 miljard kronor.
Under slutet av 90-talet gjordes ett brett beredningsarbete som sedan låg till grund för den lagstiftning som gäller idag. Frågan är komplex och har en rad dimensioner som den enskilde kan uppleva som märkliga utifrån de intentioner som gäller för arbetsskadeförsäkringen. Begrepp som att de enskilda ”skall försättas i samma ekonomiska situation som om de inte skadats”, blir svårbegripliga när man använder de olika indexberäkningar som idag förekommer. Pris- och löneindex ger i en låginflationsekonomi väldigt olika utveckling.
Fackliga organisationer driver idag ärenden i länsrätter för enskilda medlemmar som skadats under tidigt 90-tal. De har fått sina skador reglerade och arbetsskadelivräntor fastställda under denna period men förlorar flera tusen kronor i månaden jämfört med sina tidigare arbetskamrater. Uppgifter har förekommit om differenser på 7 000 kronor inom vissa tjänstemannagrupper.
Arbetsskadeförsäkringen ska skydda den enskilde som drabbas av arbetsskada för det ekonomiska bortfall som kan uppstå på grund av skada eller sjukdom förknippad med arbetet. För att leva upp till dessa intentioner bör därför en översyn ske av nuvarande lagstiftning.