Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om flexiblare regler för ersättningssystemen när människor får arbete i ett angränsande grannland.
Vid våra gränsområden är utbytet över nationsgränserna naturligt.
I Tornedalen finns en gemensam kultur och ett gemensamt språk på ömse sidor om Torne älv. I Haparanda investerar i dag privata företag i stora handelsområden. Motsvarande sker även på den andra sidan om älven i det finska Torneå och Kemi. Haparanda och Torneå kan för en person som inte känner de lokala förhållandena lätt uppfatta de två orterna som en ort. Det enda som gör att en besökare kan uppfatta att det rör sig om skilda samhällen är den finska tullstationen och skyltarna som upplyser om att det ligger en riksgräns mellan samhällena.
Det kommer att finnas ett stort behov av arbetskraft på ömse sidor av gränsen. Det är fullt möjligt i dag att fritt söka och ta ett arbete på andra sidan gränsen.
Likafullt undviker många att göra detta eftersom det påverkar rättigheterna till a-kassa, sjukpenning och andra trygghetssystem. Förutsättningen för att kunna behålla sina rättigheter är att flytta över gränsen när man tar ett arbete. Det leder till orimligheter.
För exempelvis sjukpenningen kan konsekvensen bli enligt följande.
En person som bor i Sverige med 50 % sjukpenning och erbjuds arbete i Finland på 50 %, får inte behålla sin sjukpenning i Sverige. Ingen deltidssjukpenning kan utbetalas till personen i Finland eftersom inte något tidigare heltidsarbete kan uppvisas.
Detta innebär i praktiken att personen i fråga inte tar halvtidsarbetet i Finland eftersom dennes försörjningsmöjligheter försämras i stället för att förbättras, vilket alltid borde vara fallet när en person går till ett arbete.
För att få till stånd en fungerande arbetsmarknaden över gränserna är överenskommelser mellan länderna för att underlätta rörligheten för arbetskraften nödvändiga.