Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillvaratagandet av skogsråvara.
Skogen har i många hundra år varit en av vårt lands mest värdefulla tillgångar, och den är det än idag. Emellertid bör råvaran som utvinns ur skogen nyttjas med omdöme, varför man exempelvis har utvecklat de skogspolitiska riktlinjer vi har idag.
Den senaste tiden har röster höjts för att bryta Sveriges oljeberoende med hjälp av skogen. Att ensidigt öka uttaget av trädbränslen för att lösa denna fråga är skadligt inte bara för skogen i sig, utan även för miljön och vår ekonomi – inte minst hotas basindustrin av en storskalig trädbränsleanvändning. En storskalig trädbränsleanvändning är i själva verket ett resursslöseri som hämmar vår basindustri.
Enkelt uttryckt borde skogsråvaran användas där den ger störst nytta för Sverige – såväl miljömässigt som samhällsekonomiskt. En värdefull råvara får inte slösas bort.
Värdet av den skogsråvara som förädlas i sågverks- och pappersindustrin är flera gånger högre än värdet av den som används som biobränsle. En ofta använd jämförelse visar att genom att bearbeta och förädla skogsråvaran för att göra bestruket tryckpapper (LWC) genereras uppemot tio gånger större exportintäkter än om samma mängd skog eldas upp.
Biobränslen, som trädbränsle, har dessutom dålig energieffektivitet. Verkningsgraden är lägre än för andra energikällor såsom kärnkraft eller olja. Dessutom kräver biobränslen olja för att kunna användas i energisystemet. Det innebär en energiförlust i framställningsprocessen som också bidrar till den låga energieffektiviteten.
Ökad trädbränsleanvändning innebär alltså att man förbrukar en naturresurs på ett ineffektivt sätt, vilket naturligtvis får negativa samhällsekonomiska konsekvenser.
Till detta kommer det faktum att en ökad användning av trädbränsle till energisektorn kommer att konkurrera med sågverksindustrin och pappers- och massaindustrin. På grund av koldioxidskatt och andra styrmedel inom energi- och klimatpolitiken blir konkurrensen snedvriden, vilket missgynnar basindustrierna. Massavedsmarknadens priser påverkas och industrin får lägre betalningsförmåga jämfört med energisektorn, varför brist på råvara kan medföra produktionsutflyttning eller i längden slå ut industrierna.
Basindustrierna ger stora bidrag till såväl den nationella som den regionala ekonomin i form av sysselsättning, export och tillväxt genom att förädla skogsråvaran till papper och träprodukter. En ökad trädbränsleproduktion får inte inkräkta på industrins möjlighet att skapa välstånd åt Sverige.
Det är tydligt att en ökad, storskalig trädbränsleanvändning idag skulle skapa negativa ekonomiska effekter för en av landets tillväxtmotorer, den viktiga basindustriproduktionen. Etanol som kan bli ett viktigt bränsle i framtiden kan utvinnas ur många olika biomassor och man behöver därför inte storskaligt nyttja värdefulla träd i våra skogar. Nu senast har vi bl.a. hört att majsblast är billig och bra för att producera etanolbränslen.