Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av ett gott företagsklimat så att företagen stannar kvar i Sverige.
Gynnsamma villkor för små och medelstora företag är viktigt. Men inte mindre viktiga är de betingelser under vilka storföretagen lever och verkar. Utan storföretag i landet försvinner också de flesta mindre företag. Vanligtvis är de mindre företagen underleverantörer till de större. Vårt land är oerhört sårbart inför förflyttningar av företag. Under de senaste 30 åren har inga nya storföretag startats och stannat kvar i landet. I stället är trenderna de motsatta. Idéer som vuxit fram i Sverige förverkligas i andra länder, och stora företag flyttar alltmer till länder som är mer företagsvänliga. Denna utveckling är allvarlig för vårt land och måste brytas. Utan stora företag försvinner marknaden för de små och medelstora företagen. Därtill blir infrastrukturen svagare och arbetstillfällena allt färre. Med sämre antal arbetstillfällen minskar möjligheten att få in skatter så att välfärden med god skola, vård och omsorg säkras. Svenska storföretag bör inte ha avsevärt sämre villkor än sina konkurrenter i andra länder. Annars riskerar vi att förlora arbetstillfällen i landet.
Saab i Linköping har till exempel genom den förra regeringens förda politik tvingats till varsel. En del av de människor som då placerades åt sidan, erbjöds arbete på annan ort, men allt för många gick en oviss framtid till mötes.
Ett företag som Saab tillhör Linköpings kulturarv. Runt företaget, som växlat namn ett antal gånger, har en rad aktiviteter vuxit fram: Allt från Linköpings tekniska högskola och Flygvapenmuseum till Konsert- och kongresshuset och Anders Ljungstedts gymnasium. Saab har som företag påverkat kommunens och regionens utveckling. Som arbetsplats har Saab givit tusentals Linköpingsbor ekonomisk trygghet. Saab har genom sitt underlag bibringat staden goda skolor, välsorterade affärer och ett sprudlande kultur- och föreningsliv. På liknande sätt har företag i landet påverkat många städers kulturella utveckling.
Saab åtog sig uppgiften att möta statens behov av försvarsmateriel. Under årtionden har Saab på ett ypperligt sätt satsat på utveckling och forskning för att ligga på den tekniska kunskapsfronten inom området. Det råder inget tvivel om att koncernledningen har skött företaget väl, men även ett välskött företag kan hamna i bekymmer. Det är knappast företagets fel utan omvärldens omorienteringar som påverkar företagens utveckling. Den förra regeringens försvarspolitik med kraftiga nedskärningar gjorde att Saab fick allt färre uppdrag. Företaget tvingades att ändra sin produktion på alltför kort tid.
Staten har miljardkostnader för människor som inte har något arbete; en kostnad som skulle kunna minska om arbetstillfällen i stället blir kvar i landet.
Ett stort exportföretag utgör en marknad för en mängd underleverantörer och dessutom hela infrastrukturen. Vi kan inte enbart leva på att vårda varandra eller laga mat till varandra. Vår välfärd kräver införsel av kapital via export, den kräver att folk erbjuds arbetstillfällen så att de kan betala skatt, så att pengar finns till god vård, omsorg och skola.
Saabledningen, liksom andra företagsledningar, måste göra en rad överväganden inför en oviss framtid. Sannolikt har redan en rad utländska intressenter trätt fram på arenan, förhoppningsvis för att upphandla produkter. Risker finns dock att önskemål om upphandling av hela företaget kan uppkomma. Redan nu har en stor del av den högteknologiska industrin utländska ägare. Ett annat tänkbart scenario är ett erbjudande om lokalisering till annat land för att ge Saab bättre möjligheter till att bli internationellt konkurrenskraftigt. Sverige har inte råd att förlora fler företag med allt vad det innebär i form av färre arbetstillfällen och mindre kapital till landet. Vi blir sårbara. Vill vi ha kvar kompetensen som finns inom den högteknologiska industrin behöver något göras. Vikten av att storföretag stannar i landet bör ges regeringen till känna.