Kreativa människor med nya idéer är grunden för ett samhälle som utvecklas. Samhällets och politikens uppgift är att skapa förutsättningar för entreprenören, företagaren och innovatören att utveckla idéer, driva företag och skapa nya lösningar. Detta ger förutsättningar för ekonomisk utveckling, nya jobb och ett hållbart samhälle.
Entreprenörskap och företagande stärker det lokala samhället. Många små företag och en differentierad ekonomi minskar det lokala samhällets sårbarhet i den globala ekonomin. Småföretagare som samarbetar skapar en bas för starka sociala nätverk. Genom att underlätta och skapa förutsättningar för företagande skapas också möjligheter för ett lokalsamhälle som växer och blir starkare.
Omställningen till ett hållbart samhälle kräver en fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning. För att klara det måste vi fortsätta att satsa på utvecklingen av små och medelstora företag och fortsätta att satsa på energiomställning genom effektiviseringar och ny hållbar energiproduktion. På det sättet kan Svensk ekonomi fortsätta att utvecklas samtidigt som vi klarar de krav som framtida generationer ställer på oss.
Svenska miljöteknikföretag har idag en enorm potential att växa och utvecklas. En viktig grund för denna utveckling är en stark hemmamarknad med en kraftfull miljölagstiftning och ekonomiska styrmedel som driver på mot hållbar utveckling. Ett område där svenska miljöteknikföretag är starka är inom förnybar energiproduktion. För att denna utveckling ska kunna stärkas är det viktigt att just nu satsa på omställning av energisystemen i Sverige. Detta kräver offensiva satsningar i form av forskning och utveckling.
1 Sammanfattning 1
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Utgiftsområde 19 – Regionalpolitik 4
4.1 Regionalt förhöjt grundavdrag 4
4.2 Översyn av transportbidraget 4
5 Utgiftsområde 21 – Energi 4
5.1 Elcertifikat 4
5.2 Solvärme i fjärrvärmesystem 4
5.3 Investeringsgaranti för fullskalig demonstrationsanläggning för förgasning av biomassa 5
6 Utgiftsområde 24 – Näringsliv 5
6.1 Forskning och utveckling i små företag 5
6.2 Fortsatt arbete med regelförenklingar 6
6.3 Utvecklingen av sociala och kooperativa företag 6
6.4 Större möjlighet till krediter för små företag 6
6.5 Ökad satsning på såddfinansiering 7
6.6 Produktutveckling i företag 7
6.7 Kvinnors företagande 7
6.8 Satsning på export av miljöteknik 7
6.9 Utred miljöteknikföretagens kreditsituation 8
6.10 Andra generationen svensk miljöteknik 8
6.11 Ja till fortsatt satsning på integrering av IFS och Almi 9
6.12 Satsning på ekoturism 9
6.13 Satsningar på ett mer aktivt standardiseringsarbete 10
6.14 Exportfrämjande 10
6.15 Viktiga åtgärder utanför politikområdet 10
6.16 Reformering av 3:12-reglerna och vissa andra skattefrågor 10
6.17 Utförsäljning av statliga bolag 11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn bör ske av transportbidraget med syfte att öka incitamentet för energisnåla och miljövänliga transporter och därmed öka miljöstyrningen av stödet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att torv ej ska vara berättigat till elcertifikat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vattenkraft ej ska vara berättigad till elcertifikat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om investeringsgaranti för en fullskalig demonstrationsanläggning för förgasning av biomassa.
Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställnng i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag införs omgående.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Almis ägardirektiv tydliggörs så att Almis mål och vilka mått som används för att mäta effektivitet i dess verksamhet tydligt definieras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Nutek ges i uppdrag att studera om de svenska miljöteknikföretagen är i behov av statliga garantier för att underlätta finansieringen av miljöteknikföretagens utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en större andel av Klimpmedlen bör användas för mer framtidsinriktade satsningar på ny teknik, i samverkan mellan Naturvårdsverket och Swentec enligt vad som beskrivits i motionen.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheterna till utförsäljning av statliga bolag.
1 Yrkande 9 hänvisat till MJU.
Som en del i den gröna skatteväxlingen införde Miljöpartiet tillsammans med den förra regeringen ett regionalt förhöjt grundavdrag. Syftet med avdraget var att kompensera för högre uppvärmnings- och transportkostnader. Det regionala förhöjda grundavdraget var en del av den gröna skatteväxlingen där skatten ökade på energi och växlades mot ett högre grundavdrag för att på det sättet öka miljöstyrningen i skattesystemet. Regeringen väljer nu att ta bort detta avdrag men inte att kompensera detta genom sänkta miljöskatter. Vi välkomnar givetvis att regeringen behåller miljöskatterna. Men ur en regionalpolitisk synvinkel är detta en mycket olycklig politik, och Miljöpartiet menar därför att avdraget ska vara kvar och avsätter för detta 300 miljoner kronor i ökat skattebortfall jämfört med regeringen.
Transportbidraget är viktigt ur ett regionalpolitiskt perspektiv. Graden av miljöstyrning av transportbidraget är dock obefintligt. För att öka incitamentet för energisnåla och miljövänliga transporter vill Miljöpartiet tillsätta en utredning med syfte att se över hur graden av miljöstyrning i transportbidraget kan öka.
En förutsättning för att certifiktatsystemet ska ha legitimitet är att det verkligen gynnar miljöbättre teknik. Därför måste torv bort ur systemet. Torv är i utsläppsrapporteringen jämställt med fossila bränslen och avger mer koldioxid per energienhet än kol och olja.
Det finns heller inget försvar för att ha någon vattenkraft med i systemet. Befintlig vattenkraft behöver inget stöd, och ny småskalig vattenkraft ger orimligt stor naturförstörelse i förhållande till den energi som tillförs. Effektivisering av befintlig vattenkraft genom utbyte av generatorer sker rutinmässigt och behöver inget särskilt stöd.
Solvärme har en stor potential i världen och Sverige. I världen dominerar Kina totalt både som producent och användare. Sverige har varit världsledande i storskaliga system, men stöd för storskalig solvärme upphörde år 2000. Detta bör snarast återinföras. Solvärme i fjärrvärmen kan stå för 10–15 procent av årsbehovet utan årsvärmelagring, och innebär därför ett sätt att hushålla med biobränslen. Med årsvärmelagring kan än mer solvärme komma in i systemet. En utredning om solvärme från Boverket ska vara klar till årsskiftet. Miljöpartiet kommer att återkomma med förslag kring solvärme efter att utredningen presenterat sina förslag.
Gaskombi, gasturbin plus kondensturbin, för fossilgas har utvecklats snabbt och kan ge ett elutbyte på 60 procent av insatt bränsle med fossilgasdrift. I kraftvärmedrift kan man få en mycket god totalverkningsgrad, men ett mycket bättre elutbyte jämfört med traditionell kraftvärme.
Samma teknik kan i princip användas för förgasat biobränsle. Gasen kan då användas för kraftvärme och ersätta fossilgas vid ett befintligt kraftvärmeverk, exempelvis det snart driftklara Ryaverket i Göteborg. Den kan emellertid också användas för att framställa biodrivmedel som DME, metanol eller syntetdiesel, biogas eller för att framställa plast. Värmen från förgasningsprocessen kan nyttiggöras som fjärrvärme, och den gas som inte kan säljas till industrier kan ersätta fossilgas vid kraftvärmeverket.
Det är dock en tillräcklig ambition för detta demonstrationsprojekt att få fram en gas av god kvalitet.
Potentialen för denna teknik, där FoU i Sverige pågått sedan 1970-talet, är mycket stor såväl i Sverige som i hela världen. När tekniken är demonstrerad kan efterfrågan bli mycket stor. Fördelen med att bygga i full skala är att denna kan dupliceras direkt. Problemet med att bygga en demonstrationsanläggning är i princip inte ekonomin. Med förväntade ved-, el- och certifikatspriser bör investeringen vara lönsam. Däremot finns det en teknisk risk, att anläggningen kan visa sig ha väsentligt lägre tillgänglighet än väntat, särskilt under de första åren.
Givetvis måste statens och anläggningshavarens åtaganden specificeras i ett avtal innan ett budgetunderlag är möjligt. En garanti kan behöva tecknas under 2007, men eventuella utbetalningar ligger flera år framåt.
Forskning och produktutveckling i små företag är grundläggande för att utveckla svenskt näringsliv, skapa nya jobb och nya företag. Genom programmet Forska och väx har mindre företag kunnat söka medel från Vinnova för att forska och utveckla nya produkter. Forska och väx har sedan programmet startade 2006 varit mycket framgångsrikt och eftertraktat. Regeringen väljer nu i sin budgetproposition att avskaffa programmet forska och väx vilket vi menar tyder på bristande insikt i de små företagens behov.
Miljöpartiet menar att det är viktigt att fortsätta att stimulera forskning och utveckling i svenska småföretag och vill därför i stället utöka anslagen till Forska och väx med ytterligare 100 miljoner kronor årligen jämfört med vårpropositionen och anslår därför 200 miljoner kronor mer till anslag 38:2 än regeringen väljer att göra.
Nutek har sedan 2003 jobbat med regelförenklingar för företag. Genom att mäta företagens administrativa börda har kostnaden för olika typer av regler kartlagts och grunden för ett aktivt regelförenklingsarbete lagts.
Miljöpartiet instämmer med regeringen om att ett övergripande mål om en 25-procentig minskning av företagens administrativa börda sätts för mandatperioden. För att kunna fortsätta bistå Regeringskansliet med resurser i detta arbete och för att kunna mäta resterande regelområden tillskjuter vi dock 5 miljoner kronor till Nutek för detta arbete. Vi vill också att ett nytt regelverk kring konsekvensanalyser av nya regler som påverkar små och medelstora företag genomförs omgående. Ärendet finns berett på Näringsdepartementet.
Varje år startas cirka 500 nya kooperativa företag. Flertalet av dessa har sitt ursprung i offentlig sektor. Det är till exempel brukarägd äldreomsorg, sociala arbetskooperativ och hälso- och sjukvårdskooperativ. Men också hantverkare, revisorer och småföretagare sluter sig samman för att tillgodose sina gemensamma angelägenheter i kooperativ form. På landets 25 kooperativa utvecklingscentrum får nya kooperatörer råd och stöd. Miljöpartiet anser att den sociala ekonomin där kooperativ och andra sociala företag ingår bör stödjas och anser att stödet till den sociala ekonomin som sker genom Nutek kan fördubblas från 35 till 60 miljoner kronor årligen. Stödet bör kunna gå både till kooperativa utvecklingscentrum och till annan stödstruktur för att utveckla sociala företag.
Regionala kreditgarantiföreningar utvecklas just nu runt om i landet. Genom kreditgarantiföreningar skapas bättre förutsättningar för krediter och lån till nya och växande småföretag. Kreditgarantiföreningar är ideella föreningar där företagare stöder varandra genom garantier till banklån. Ett statligt stöd finns till utvecklingen av nya kreditgarantiföreningar, i övrigt sker finansieringen av verksamheten av föreningarna själva. Miljöpartiet anser att det är angeläget att fler kreditgarantiföreningar ska kunna startas och vill därför genom anslaget till Nutek satsa ytterligare fem miljoner på utvecklingen av kreditgarantiföreningar.
Genom anslaget till Nutek tillförs Almi medel för såddfinansiering. Såddfinansiering är en typ av finansieringen som sker i mycket tidiga skeenden av ett företags utveckling där osäkerheten är så pass stor att vanligt riskkapital eller kapital via banker inte finns att tillgå. Vi menar att tillgången till såddfinansiering är mycket viktig för att nya produkter ska kunna bli framgångsrika företag. Samtidigt har kritik framförts mot Almis verksamhet och det är därför viktigt att nya satsningar där följs upp ordentligt samt att Almi i sin verksamhetsredovisning skapar transparens och tydlighet kring sina mål samt hur de medel som finns där använd. Almi måste därför redovisa mått som gör att jämförelser kan göras med annan typ av såddfinansiering. Miljöpartiet menar att Almi kan tillföras 65 miljoner kronor men att regeringen i Almis ägardirektiv tydliggör Almis mål och vilka mått som används för att mäta effektivitet i deras verksamhet.
Industriella utvecklingscentrum (IUC) har under många år varit duktiga på att jobba med avknoppning av nya företagsidéer i befintliga företag. Vi menar att IUC bör få ett uppdrag av regeringen att jobba med avknoppning och att detta finansieras genom anslaget till Nutek som därför ökas med ytterligare 60 miljoner kronor jämfört med regeringen.
Kvinnor startar i lägre utsträckning företag än män. Flera anledningar till detta finns där en viktig anledning självklart är den könssegregerade arbetsmarknaden. Men det finns strategier för att motverka detta och skapa förutsättningar för kvinnor att starta företag. Nutek har bedrivit ett framgångsrikt arbete genom utbildning, nätverkande, forskning m.m för att skapa möjligheter för kvinnor att starta företag. Regeringen föreslår att ytterligare 100 miljoner kronor satsa på kvinnors företagande.
Sverige har många ledande miljöteknikföretag. Höga miljökrav och en kraftfull miljölagstiftning kombinerat med ekonomiska styrmedel, information och forskning har gjort att en stark hemmamarknad kunnat utvecklas för svenska miljöteknikföretag. Denna starka hemmamarknad bär nu frukt genom att svensk miljöteknik går på export. Värdet på exporten beräknas idag till cirka 25 miljarder kronor och marknaden växer fort. Fram till 2010 beräknas exporten öka med minst 10 miljarder kronor enligt Exportrådets prognoser. Det motsvarar 10 000–15 000 nya jobb.
Samtidigt finns det risk för att svenska företag inte kan hänga med på den globala marknaden på grund av att de saknar de resurser som krävs för att till exempel vara med i internationella upphandlingar. I en rapport till Nutek hösten 2006 ”Potential för investeringar i svenska miljöteknikbolag – med marknadsexempel från exportmarknaderna i Kina och Rumänen” beskrivs både potentialen för de svenska företagen och deras problem. I rapporten beskrivs också ett antal viktiga åtgärder för att underlätta för miljöteknikföretagens export. Vi menar att det är viktigt att Nutek och Swedentech – Exportrådets satsning på export av svensk miljöteknik – tillförs de medel som de behöver för att kunna stödja svenska företag att vara med i den internationella konkurrensen. Miljöpartiet föreslår därför att Nutek ges i uppdrag att genomföra de åtgärder som föreslås i rapporten Potential för investering i svenska miljöteknikbolag och anslår för detta 30 miljoner kronor till Nutek.
Miljöpartiet menar att det finns fog för att utreda om de svenska miljöteknikföretagen är i behov av statliga garantier för att underlätta finansieringen av miljöteknikföretagens utveckling och föreslår att Nutek ges i uppdrag att studera dessa frågor vidare.
Samtidigt som staten har en viktig roll i att stödja och utveckla den svenska exporten av miljöteknik är det viktigt att fortsätta utveckla hemmamarknaden för att på det sättet skapa möjligheter för en ny generation miljöteknik. Det räcker inte längre att vara bäst på förnybar energi eller att rena farligt avfall. Nu krävs incitament för att gå vidare mot större systemlösningar. Att producera bioenergi är bra och nödvändigt men att hitta kommunikationslösningar som kräver mindre energi eller ingen energi alls är att ta ytterligare ett steg. Denna insikt bör vi ta fasta på. Kunnandet och tekniken kommer att efterfrågas alltmer. Miljöhänsyn är en konkurrensfördel, inte dess motsats. Framtidens jobb skapas i symbios med medvetenhet om de begränsningar, men också möjligheter, som naturlagarna sätter. Genom att vara bäst på hållbarhet driver vi på en positiv utveckling och förnyelse av näringslivet samtidigt som nya jobb skapas och våra samhällen utvecklas.
I detta arbete har Swentec – Sverige miljöteknik råd en viktig roll. För att förstärka arbetet med att ta fram framtidens miljöteknik föreslår Miljöpartiet att Swentec får en mer formaliserad och aktiv roll i arbete med klimp. Klimp aviserades första gången i budgetpropositionen för 2002 och dess syften förtydligades i 2002 års klimatpolitiska beslut. Investeringsprogrammen är till för att gynna projekt som leder till minskad klimatpåverkan. Av propositionen framgår att kostnadseffektiviteten skall utgöra en viktig bedömningsgrund för beviljande av projekt. Åtgärderna skall i första hand bedömas utifrån kostnadseffektivitetskriteriet, dvs. med befintlig teknik hur man billigast kan få en viss utsläppsminskning. I propositionen står vidare ”att det dock kan vara angeläget att i mindre omfattning genomföra åtgärder trots en lägre kostnadseffektivitet. Nya metoder och tekniker bör kunna prövas även om kostnaderna initialt är höga för demonstrationsprojekt.” Detta har sedan kommit att tolkas att omfatta någon enstaka procent av medlen.
Det som är kostnadseffektivt på kort sikt är inte alltid det som är mest kostnadseffektivt på längre sikt. Det är också viktigt att beakta möjligheten att stödja utvecklingen av nya företag, produkter och metoder som kan ge utsläppsminskningar i framtiden, både i Sverige och utomlands. Riksdagen bör förtydliga att en något större andel kan och bör användas för sådana mer framtidsinriktade satsningar. Även dessa måste dock ingå i ett sammanhang som gör trovärdigt att pengarna kommer till god användning.
Swentecs uppdrag är att bl.a. främja utveckling, kommersialisering marknadsintroduktion av miljölösningar, inklusive sådana för minskad klimatpåverkan.
Ett mer formaliserat samarbete mellan Naturvårdsverket och Swentec kring Klimp skulle kunna ge positiva synergieffekter. Det skulle bl.a. främja mer långsiktiga framtidsinriktade satsningar inom utveckling, kommersialisering och marknadsintroduktion av klimatförbättrande lösningar. Framförallt skulle ett mer långsiktigt perspektiv i beviljade satsningar kunna införas.
Riksdagen bör således tydliggöra att en något större andel av Klimpmedlen kan och bör användas för mer framtidsinriktade satsningar på ny teknik, i samverkan mellan Naturvårdsverket och Swentec enligt vad som beskrivits ovan.
Miljöpartiet var i budgetpropositionen för 2006 med och tog initiativ till att stödja samarbetet mellan IFS och Almi. Vi välkomnar att regeringen fortsätter detta viktiga arbete och bifaller därför satsningen på ytterligare 80 miljoner kronor för detta arbete.
Sverige är ett fantastiskt land för ekoturism. Många svenska företag är också framgångsrika inom detta område. Många aktörer är däremot fortfarande små och har svårt att marknadsföra sig internationellt. Miljöpartiet anser att ett program behövs för att stärka svensk ekoturism ytterligare och vill därför tillföra ytterligare fem miljoner till anslag 38:4 Turistfrämjande.
1 300 nya och reviderade internationella standarder presenteras varje år. Enbart på europeisk standardiseringsnivå är ungefär 1500 kommittéer och 60 000 personer engagerade. Sverige har en ledande roll i standardiseringsarbetet, bl.a. leder vi tillsammans med Brasilien arbetet med att ta fram en global standard för socialt ansvar.
Miljö- och konsumentrörelsen ser den ökande standardiseringen som en möjlighet att höja nivån på miljöarbetet, men det förutsätter att standardiseringsarbetet sker öppet och att samhällets organisationer är representerade i hela processen. Frågan om delaktighet gäller inte bara svenska småföretag och miljö- och konsumentintressen, utan i minst lika hög grad globalt. Flertalet av ISO:s 151 medlemsländer kan av ekonomiska och fackkunskapsmässiga skäl endast i mycket begränsad omfattning delta i standardiseringsarbetet. I åtskilliga kommittéer har de minst utvecklade länderna ingen representation alls.
Sverige saknar ännu en standardiseringsstrategi. Miljöpartiet menar att ett arbete med en sådan strategi bör inledas skyndsamt och att vi i strategin ska ha med hur de minst utvecklade länderna kan gynnas samt hur mindre företag och ideella organisationer kan ges bättre representation i standardiseringsarbete. Regeringen bör snarast inleda arbetet med att ta fram en nationell strategi med dessa förtecken. Miljöpartiet avsätter för detta ändamål ytterligare 5 miljoner kronor till anslag 39:6 Bidrag till standardisering.
Vi välkomnar regeringens översyn vad det gäller exportfrämjande. Vi prioriterar framtidsbranscher för många små och medelstora företag (Sveriges framtida storföretag) inom miljö och hållbar utveckling.
Miljöpartiet menar att den förmånsrättsreform som drevs igenom med stöd av Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har varit mycket skadlig för svenska små och medelstora företag. Reformen bör omedelbart återtas (beskrivs närmare i motion till arbetsmarknadsutskottet).
För att underlätta den privata kapitalbildningen vill vi utreda möjligheten till ett skattefritt sparande för start av näringsverksamhet.
Miljöpartiet ser positivt på den fortsatta reformeringen av 3:12-reglerna som regeringen föreslår för att underlätta för företagen. Reformeringen av 3:12-reglerna har vi själva drivit aktivt och kan därför välkomna att de nu genomförs.
Till skillnad från regeringen ser vi dock ett stort problem i avskaffandet av den allmänna nedsättningen av arbetsgivaravgiften och egenavgiften som regeringen föreslår. Särskilt allvarligt är detta då de förslag till skattenedsättningar som man föreslår vad gäller vissa tjänsteföretag skjuts på framtiden. Detta innebär nämligen i praktiken att många tjänsteföretag (liksom andra företag) får kraftigt höjda arbetsgivaravgifter under de närmaste åren. Vi är också mycket tveksamma till regeringens ambitioner att generellt skattesubventionera tjänsteföretag som inte alla är utsatta för internationell konkurrens medan man höjer skatterna för mindre konkurrensutsatta industriföretag.
Vi välkomnar regeringens översyn över det statliga ägandet. Miljöpartiet menar att det kan finns en potential till utförsäljningar av statliga bolag. Efter översynen av ägandet avser vi återkomma med vilka bolag som vi anser möjliga att sälja. Parallellt med detta är det viktigt att också styrningen av de statliga bolagen ses över och förbättras i enligt med vad som beskrivs i Miljöpartiets motion om styrningen av statliga bolag.