Motion till riksdagen
2006/07:N340
av Ann-Kristine Johansson och Lars U Granberg (s)

Kooperativa utvecklingscentrum


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om de kooperativa utvecklingscentrumen.

Motivering

Undersökningar visar att stöd till människor som vill driva företag tillsammans är en nyckel till att fler ska bli företagare. De kooperativa utvecklingscentrumen är den aktör som har särskild kompetens för denna typ av företagande. Dessa behöver därför ett fortlöpande och långsiktigt statligt bidrag. I en helt färsk rapport finns siffror från Nuteks stora entreprenörskapsbarometer som visar att en majoritet – närmare två tredjedelar eller två miljoner människor – av dem som kan tänka sig att bli företagare, helst vill driva företag tillsammans med någon eller några andra. Bland ungdomar, kvinnor och högutbildade är det ännu större andelar. Undersökningen styrker den erfarenhet som dragits i många andra sammanhang att framtidens entreprenörer vill samarbeta med andra i sitt företagande. Liksom att de drivs av en vilja att förverkliga idéer och att arbeta självständigt. I samma rapport visar siffror från SCB att kooperativa företag i form av ekonomiska föreningar är den företagsform som vuxit allra snabbast i antal under senare år. De har till största delen etablerats i branscher där sådana inte funnits tidigare, inte minst i moderna och växande tjänstebranscher. Tillväxten har varit kraftig i 10 av SCB:s 15 branschgrupper. Detta bekräftar att ett företagande tillsammans ligger i tiden. Men fortfarande är antalet ekonomiska föreningar försvinnande litet vid sidan av aktiebolagen och de enskilda firmorna. Resultaten i rapporten pekar mot att stödet till nyföretagande behöver förändras, för att samhället ska kunna ta tillvara den tillväxtpotential som finns i detta. Idag är stödet i allt för hög grad inriktat på den traditionelle ensamme entreprenören och visar liten förståelse för att människor kan vilja driva företag på andra sätt. Möjligheten att driva företag tillsammans i bl.a. kooperativ form ses alltför sällan som ett reellt alternativ.

Idag finns det 25 kooperativa utvecklingscentrum i landet, fördelade på alla län och regioner, som tillsammans har ca 100 anställda varav de flesta är företagsrådgivare. Dessa har särskild kompetens att stödja start och utveckling av företag som flera människor gemensamt driver och verkar i och där andra motiv än den ekonomiska avkastningen är viktigast. Kundnöjdhetsmätningar som Nutek genomfört visar att de nyföretagare som varit i kontakt med de kooperativa utvecklingscentrumen ger dem högt betyg. Många måste bidra i utvecklingen av ett stödsystem som kan möta den syn på företagande som speglas i resultaten ovan. Alla som kommer i kontakt med nyföretagande – banker, myndigheter, revisorer, företagsrådgivare, arbetsförmedlingar, med flera – måste informera om att det finns en skräddarsydd företagsform för och rådgivning till människor som vill driva företag tillsammans. Dessa aktörer måste också skaffa sig bättre kunskap om vad kooperativt och liknande företagande innebär. De kooperativa utvecklingscentrumen bör vara en nyckelaktör. Men med de begränsade resurser de har idag kan de inte enbart av egen kraft få den rollen. Staten har sedan år 1986 lämnat bidrag i olika former till den del av de kooperativa utvecklingscentrumens verksamhet som innebär kostnadsfri information och rådgivning om kooperativt och liknande företagande.

Stockholm den 26 oktober 2006

Ann-Kristine Johansson (s)

Lars U Granberg (s)