Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att insatser för att företagsstöden regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd och sysselsättningsbidrag ska fördelas med högst 60 % till det överrepresenterade könet.
Det övergripande målet för ett jämställt samhälle är att kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden. Det finns dock betydande arbete kvar vad gäller jämställdhet mellan män och kvinnor i samhället. Detta arbete sträcker sig över alla politikområden och inbegriper många sakfrågor. Inom näringspolitiken är frågan om olika statliga stödformer till företag viktig ur jämställdhetssynpunkt. Stödformerna finns både på nationell och regional nivå. De sträcker sig även över och inom branscher och innehåller pengar eller annan verksamhet. t.ex. klusterprogram.
Mot bakgrund av regeringens jämställdhetsmål tycker vi att samma mål om möjligheter, rättigheter och skyldigheter skall gälla även de statliga stöden till företag. Att ta tillvara alla kvinnors och mäns erfarenheter är en viktig kraft för tillväxt och framgång för landet.
I en övervägande del av fallen är det manliga företagare som uppbär olika former av statliga företagsstöd. Enligt liggande statistik (i de fall statistik uppdelad på kön finns) är det generellt sett mer än 60 % av stöden som tillfaller män och mindre än 40 % som tillfaller kvinnor. Vänsterpartiet tycker inte detta är rimligt i det jämställda samhälle vi lever i. Att statliga bidrag fördelas jämnt mellan könen borde vara en självklarhet. Att finna bra verksamheter som bidrar till ökad hållbar tillväxt från båda könen ser vi som ett självklart mål för de statliga bidragen. För att komma till rätta med denna snedfördelning har vi tittat på tre statliga bidrag som staten ger, nämligen regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd och sysselsättningsstöd. Riksrevisionen har nyligen kommit med en rapport ”Riksrevisionens styrelses redogörelse angående styrningen av regionala stöd” (2005/06:RRS3). Där står det att ”den regionala utvecklingspolitiken för närvarande är oklar och att det finns ett behov av ökad tydlighet i den regionala stödgivningen”. Det står vidare att ”det finns svårigheter med att analysera stödgivningens effekter för mål inom jämställdhetspolitiken.”
Vi tror att det behövs tydligare mål för jämställdhetsfördelningen för att de både skall vara mätbara och kunna uppnås.
Vad avser regionalt utvecklingsbidrag som under 2004 utbetalades med cirka 520 miljoner kr har 68 % gått till män och 32 % gått till kvinnliga företagare. Landsbygdsstödet har beviljats med cirka 262 miljoner kr under 2004 och 38 % har gått till kvinnor och 62 % till manliga företagare. Vidare har sysselsättningsbidraget utbetalats med cirka 109 miljoner kr och 49 % har gått till kvinnor och 51 % till män.
Av dessa siffror ser vi att sysselsättningsbidraget redan uppfyller de krav om högst 60 % av stödet till det överrepresenterade könet, som Vänsterpartiet vill införa. Vad avser landbygdstödet är det nära det mål vi vill ställa upp. Om man tittar på siffrorna när det gäller regionalt utvecklingsbidrag finns det mer att göra för att uppnå vårt mål.
Dessa bidrag betalas ut både på nationell nivå, via Nutek, och på regional nivå, via länsstyrelsen. Vi tror att de utbetalande myndigheterna med aktiva medel under en avgränsad period framgångsrikt kan jobba med att skapa förutsättningar för att kvinnliga företagare i större utsträckning skall uppbära dessa bidrag, för att hitta en mer jämn könsfördelning vid utbetalning. Till exempel kan den utbetalande myndigheten hitta nya och bättre arenor för kvinnliga företagare, t.ex. nätverksbyggande, och göra satsningar för att hitta kvinnliga företagare som vill och kan uppbära dessa stöd. Den utbetalande myndigheten kan t.ex. bjuda in branscher inom vilka man vet att det finns många kvinnliga företag verksamma för att hitta bra och tillväxtorienterad verksamhet. Med den kompetens de utbetalande myndigheterna besitter är vi övertygade om att de har många bra förslag på hur detta arbete kan drivas framgångsrikt.
Vidare har NRC (Nationellt Resurscentrum för Kvinnor) och RRC (regionala resurscentrum för kvinnor) fått ett ökat anslag för 2006. Vänsterpartiet drev denna fråga i budgetförhandlingarna. Det resulterade i att NRC och RRC fick ett ökat anslag till totalt 36 miljoner kr. Dessa centra finns i varje region, och ett samarbete med dem kan vara en bra väg att hitta kvinnliga företagare för att nå upp till målet om jämställt företagsstöd.
Detta arbete är ett långsiktigt arbete, och vi är medvetna om att det kan ta tid innan målen kan vara uppfyllda. Vi föreslår därför att målet om att högst 60 % av bidragen skall gå till det överrepresenterade könet skall vara genomfört den 1/1 2009. Detta ger tid åt de berörda myndigheterna att tillsammans med företagen och NRC/RRC i landet utarbeta nya och framgångsrika projekt för att finna fler kvinnliga företagare som kan uppbära stöden.
Vänsterpartiets förslag innebär att högst 60 % av statligt stöd får tillfalla den ena könet. När denna kvot är uppfylld måste resterande medel gå till det underrepresenterade könet (oftast kvinnor). Detta skall vara genomfört den 1/1 2009. Om en jämnare fördelning av stöden inte uppnås inom utsatt tid skall pengar aktivt föras över från områden där målen inte nås till andra regioner där målen uppfylls. Detta är ett nytt sätt att tänka vad gäller statligt stöd, och det är viktigt att alla inblandade får tid på sig för att ställa om system och arbeta efter dessa kriterier.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.