Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tvångsförvaltning av bolag som inte klarar sina åtaganden för att säkerställa leverans av el.
Under föregående mandatperiod prövades för första gången de lagliga möjligheter samhället har att tvångsförvalta företag som äger elnät och som inte klarar sina åtaganden. Det företag som prövades befanns också av domstol inte klara sina åtaganden, varför tvångsförvaltning utdömdes. Vattenfall AB blev det företag som skulle utföra tvångsförvaltningen.
Det som då inträffade var att det berörda företaget på alla sätt vägrade att samarbeta med tvångsförvaltaren och även på alla sätt försvårade förvaltningen. Efter en tid avsade sig Vattenfall AB uppdraget. Eftersom missförhållandena kvarstod fördes uppdraget vidare, denna gång till Ackordcentralen i Umeå. Företaget agerade på samma sätt och nu har även Ackordcentralen avsagt sig uppdraget.
Det är uppenbart och rimligt att samhället har möjlighet till tvångsåtgärder när vitala samhällsfunktioner såsom elförsörjning till hushåll och offentliga institutioner äventyras. Därför är det bra att den lagstiftning som finns prövats och använts. Tyvärr visar det sig då att lagstiftningen inte är tillräcklig. Den bygger faktiskt på att den som utsätts för tvångsåtgärden samarbetar med den som utför samhällets åtgärd. Utgångspunkten för detta är även den rimlig, nämligen att åtgärden ska få det företag som är utsatt för tvångsåtgärden att rätta till felaktigheterna och därifrån kunna gå vidare. Men när det som i det enda fall som prövats blir uppenbart att lagens mening relativt enkelt kan sättas ur spel måste lagen förstärkas så att den även ger möjligheter att handskas med denna typ av problem.