Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av statligt stöd till tillväxt och utveckling i Jämtlands län.
Idag finns det en optimistisk framtidstro bland invånare, organisationer och företag i Jämtlands län. Här finns en fantastisk natur och miljö som efterfrågas och uppskattas alltmer. Livsmiljön i länet i form av arbete, utbildning, skola, kultur, omsorg och fritid är mycket god. Det finns ett nytt dynamiskt universitet som samverkar med regionen. Inget län har procentuellt sett lika många småföretagare som vårt. Vi ligger i topp när det gäller kvinnligt företagande. Framför allt finns människor med en stark entreprenörsanda och vilja till samarbete.
Det finns utmaningar som inte kan mötas med passivitet, utan som måste mötas med aktiv politik, där nationell politik ska samspela med den lokala och regionala politiken. Vi kan konstatera att förutsättningarna för detta nu förändrats i och med den borgerliga regeringen. Det systemskifte som förestår kommer att i grunden förändra möjligheterna till en positiv utveckling i länet.
Jämtlands län är helt beroende av en nationell solidaritetspolitik. Den kommunala skatteutjämningen, trygga och generösa trygghetsförsäkringar, stöd till småföretag, satsningar på utbildning på alla nivåer men framför allt Mittuniversitetet, en aktiv arbetsmarknadspolitik och utbyggd infrastruktur är alla exempel på detta.
Den stora utmaningen för länet är att vända den negativa befolkningsutvecklingen och ge en god service åt den allt äldre befolkningen. Det finns behov av generationsväxling både inom vård och omsorg och bland företagsledare. Dessutom måste utbildningsnivån höjas. Jämtlands län är glest befolkat, och stora avstånd inom länet och till andra delar av Sverige innebär extra stora kostnader för offentlig och annan service liksom för näringslivets transporter.
För att fler unga män och kvinnor i barnafödande ålder ska stanna i Jämtlands län och nya flytta in i länet, behövs det fler nya arbetstillfällen och en breddad arbetsmarknad. Till detta krävs det stöd till länets näringsliv, både för nyetablering och för de etablerade företagen med kompetensutveckling och olika former av företagsstöd. Därutöver behövs det en aktiv regionalpolitik, satsning på forskning och högre utbildning samt goda kommunikationer.
Många företag i glesbygden har stora problem med kapitalförsörjning. För dem är de regionala kreditgarantiföreningarna och de speciella låneformerna via exempelvis Almi, Norrlandsfonden och riskkapitalfonder med EU-finansiering särskilt viktiga.
Det finns goda förutsättningar att skapa nya arbetstillfällen inom de traditionella näringarna jord- och skogsbruk. De är viktiga när oljeberoendet ska ersättas med biobränsle och andra förnybara energikällor. Småskalig, ekologisk livsmedelsproduktion är ett annat exempel på hur jordbruket i länet kan utvecklas.
Besöksnäringen i Jämtlands län kan växa betydligt mer, inte bara genom att locka fler turister till länet. Ökad export av hantverksprodukter, inte minst från de samiska näringarna, är ett annat sätt att ta vara på och utveckla befolkningens kulturarv. Idag genomförs många nationella och internationella vintersporttävlingar och andra arrangemang i Jämtlands län. Ett fortsatt stöd och utveckling av ett nationellt vintersportcentrum är en naturlig del i detta sammanhang.
Utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet är ett annat sätt att bredda arbetsmarknaden i landets glest bebyggda områden. För Jämtlands län handlar det i första hand om att besluten om statliga ersättningsjobb efter nedläggning av regementet i Östersund fullföljs.
Mittuniversitetet har en stor betydelse för Jämtlands läns utveckling. På flera strategiskt viktiga områden för länet som idrott, hälsa, fordons- och miljöteknik och rehabilitering är sambandet mellan företagsutveckling samt forskning och högre utbildning starkt. Samarbete mellan universitetet, näringslivet och den offentliga verksamheten måste stärkas för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt.
Bra kommunikationer inom Jämtlands län och till viktiga orter i omvärlden är en grundförutsättning för att företag i Jämtlands län ska kunna konkurrera med övriga Sverige och Europa. Framför allt gäller detta för turismen. Vägarna i länet har under de senaste åren förbättrats, och stora satsningar har gjorts för att tjälsäkra grusvägarna. Detta arbeta måste fortsätta så att vägarna ska vara farbara året runt. Hela E 14 genom Jämtland måste få Europavägstandard.
Järnvägen har upprustats så att trafik med snabbtåg till Stockholm snart kan bli verklighet. Det kräver dock fortsatta investeringar så att snabbtågsanpassningen genomförs fullt ut. Restiden till Sundsvall har förkortats, men även här är fortsatta investeringar i banan nödvändiga. Likaså är det viktigt med en upprustning av fordonen. Tågtrafiken till Norge måste utvecklas för att öka antalet norska besökare i Jämtland, men också för att underlätta transporterna till Atlantkusten. Inlandsbanan behöver statligt stöd för underhåll och upprustning för att kunna öka såväl person- som godstrafiken. Tågtrafiken i hela norra Sverige behöver över huvud taget samordnas bättre och ett godstransportstråk från Ryssland över Finland, Sverige och Norge skapas.
Utvecklingen av Östersunds och Svegs flygplatser har förbättrat förutsättningarna för flygtrafiken. Det är viktigt att flyget på sträckan Kiruna/Gällivare–Umeå–Östersund finns kvar. Staten ska ta ansvar för flyglinjerna mellan de kommunala flygplatserna i inlandet och Arlanda.
I glesbygden är företagande och utbildning, som sker på distans, viktigt. Det förutsätter snabb och säker tele- och datakommunikation. Därför måste den pågående bredbandsutbyggnaden fullföljas liksom utbyggnaden av tredje generationens mobilnät fullt ut.
Som vi skrev inledningsvis, är detta insatser som kräver en aktiv statlig politik för tillväxt och utveckling i Jämtlands län. Det krävs gemensamma strategier och väl utvecklat samarbete mellan lokal, regional och nationell nivå.