1 Innehållsförteckning 1
2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Bakgrund 4
4 Fortsatt kärnkraftsavveckling 4
5 Ökad energieffektivisering 5
6 Stimulera utvecklingen av förnybar energi 7
6.1 Elcertifikat 7
6.1.1 Elcertifikat för småskalig vattenkraft 7
6.2 Vindkraft 7
6.3 Solvärme och solel 8
6.4 Nationell strategi för bioenergi 8
7 Energiforskning 9
8 Vattenfall 10
9 Miljöteknikexport 10
10 Ökad beskattning av kärnkraft och fastighetsskatt på vattenkraft 11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att en kärnkraftsreaktor ska tas ur drift senast år 2010 där utredningen ska visa konsekvenserna av en avveckling, anslagsnivå som finansierar kostnader för avveckling av lämplig reaktor samt kapitalersättning till reaktorägarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör utreda hur ett system med enbart en rörlig eltaxa kan genomföras för att stimulera effektivisering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag som möjliggör timvis avläsning av elförbrukning för alla konsumenter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att befintliga byggnader kan påverka uttaget av fastighetsskatten eller på annat sätt stimulera energieffektiva investeringar.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast ska återkomma med ett konkret förslag till utformning av vita certifikat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om hur ett råd eller centrum kan skapas för att tydliggöra ansvaret för energieffektiviseringen samt utveckla och föreslå nya åtgärder för att nå målsättningarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för ett effektivare energiutnyttjande med årliga mål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur målet för förnybar energi inom systemet för elcertifikat kan ökas till år 2016.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring i lagen (2006:1016) om ändring i lagen (2003:113) om elcertifikat.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska utreda hur tillståndsprocessen för vindkraft kan förkortas.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska återkomma med en nationell strategi för hur bioenergin kan utvecklas effektivt och i enlighet med miljömålen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ägardirektiven till Vattenfall bör ändras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur del av Vattenfalls vinst kan reserveras för en fond för forskning, utveckling och kommersialisering av förnybara energislag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla miljöteknikexporten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja den termiska effektskatten och fastighetsskatten på vattenkraft.1
1 Yrkandena 4 och 15 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 10 hänvisat till CU.
Klimatförändringen är vår tids största miljöfråga. Sverige har ett stort ansvar i arbetet för att ställa om energiförsörjningen för att minska påverkan på klimatet och miljön för kommande generationer. Det krävs en mängd åtgärder inom alla sektorer i samhället för att minska utsläppen av växthusgaser och beroendet av ändliga resurser. Absolut avgörande är att medborgarna är medvetna om nödvändigheten av miljö- och energiomställningen och blir delaktiga i denna. Individens rättvisa tillgång till nödvändig energi till rimliga priser är en utgångspunkt. Den hållbara energiförsörjningen är inte bara en fråga om teknik utan också om social rättvisa.
Förutom el- och värmeförsörjningen är transportsektorn av central betydelse i arbetet. Vi utvecklar våra idéer och tankar i motionen Miljöanpassad vägtrafik, Sk246. Våra konkreta budgetförslag inom trafikområdet återfinns dels i motionen Utgiftsområde 22 Kommunikationer, T441, dels i vår budgetmotion Fi245.
Energiöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet inleddes 1997. Samarbetet byggde på en utfasning av kärnkraften och satsning på förnyelsebar energi. Det har inneburit att Sverige startat omställningen till en ekologiskt hållbar energiförsörjning i framtiden.
Vårt land har unika förutsättningar för denna nödvändiga förändring. Vi har en redan utbyggd vattenkraft. Landets långa kuststräcka möjliggör en stor potential för vind- och vågkraft. Sverige är glest befolkat, vilket gör att vi har stor tillgång på arealer i form av skog och åker som kan användas för biobränslen. Forskningsresultatet på solcellsmaterial är världsledande. Förutsättningarna för en omställning, som alla länder tvingas till förr eller senare, är med andra ord goda. Att göra den i tid ger oss dessutom stora fördelar i konkurrensen med andra länders miljöteknikutveckling.
Att kärnkraften varken är säker i sin hantering eller drift har med oönskad tydlighet bekräftats i Sverige de senaste månaderna. Flera allvarliga tillbud har skett även tidigare år. Ett antal av reaktorerna är dessutom byggda med föråldrad teknik. Alltifrån uranbrytningen via driften av reaktorerna till slutförvar av det högaktiva avfallet är det stora risker förknippade med kärnkraften. Dess koppling till kärnvapen har blivit allt tydligare i vår omvärld. Våra reaktorer är dessutom potentiella mål för terrorattacker. Ändå är Sverige ett av de länder som har mest kärnkraft mätt i mängd producerad energi per invånare.
För varje ytterligare investering i de kvarvarande 10 reaktorerna innebär det mindre resurser för hållbara energisystem. Urantillgångarna är begränsade och har de senaste åren lett till en allt större efterfrågan med högre priser som följd. Då även Sverige har stora urantillgångar är det av stor vikt att vi är tydliga mot nationella och internationella intressen i vår inställning till uranbrytningen i vårt land. Vi kan inte acceptera att en sådan brytning sker i Sverige (se motionen Uranbrytning i Sverige N264).
Vi anser att kärnkraften ska avvecklas i en jämn takt. Två reaktorer är redan avvecklade och de återstående 10 bör vara avvecklade senast år 2025. Vi är fortfarande öppna för att en fortsatt avveckling kan ske genom avtal med kärnkraftsindustrin enligt den tyska modellen. Om det ej är möjligt måste vi använda andra verktyg för att fasa ut kärnkraften. En utredning bör tillsättas för att utreda förutsättningarna för att ytterligare en kärnkraftsreaktor ska tas ur drift senast år 2010. Utredningen ska visa konsekvenserna av en avveckling, anslagsnivå som finansierar kostnader för avveckling av lämplig reaktor samt kapitalersättning till reaktorägarna. Detta ska ges regeringen till känna.
Att hushålla och effektivisera energianvändningen är av avgörande betydelse för energiomställningen och klimatarbetet. Det skapar utrymme för minskat beroende av ändliga resurser som olja, kol, fossilgas och uran. Dessutom finns en mycket stor ekonomisk potential i energieffektiviseringen.
Enligt EU:s Grönbok om energi finns en kostnadseffektiv potential på 20 % energibesparing och Energirådgivarna anser att det är möjligt att effektivisera el- och värmeanvändningen med 62 TWh till år 2020. Energirådgivarna och energikontoren har en central betydelse i arbetet för effektivare energianvändning på lokal och regional nivå. De är en viktig kugge i arbetet med att nå medborgarna och konsumenterna. Vänsterpartiet anser att det är förödande att minska resurserna till kommunernas energieffektiviseringsarbete och föreslår ökade anslag för effektivare energianvändning. Se motionen Utgiftsområde 24 Näringsliv N312, 35.2.
De miljöförbättrande åtgärder som kan ge skattereduktion i dag, t.ex. konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning till hållbar energiförsörjning, ska fortgå. Stöden finansieras i vår budget genom förstärkning av inkomstsidan. Vänsterpartiet noterar med glädje att de borgerliga partierna fortsätter det arbete som vi initierat.
En effektiv elanvändning är nödvändig för att ersätta el från fossila och uranbaserade energislag. En ökad medvetenhet om effektiv elanvändning har infunnit sig hos många hushåll och varuproducerande industrier. Detta har inte skett automatiskt utan med hjälp av riktade skatter på konsumtion av el.
Elpriset ökar men även nätavgifter och skatter. Stora elkunder har stort intresse av att finna den billigaste elleverantören och använda elen effektivt. För de flesta kunder är det mindre intressant att söka elleverantör eller att vara eleffektiv då det endast är el-leveransen (1/3 av priset) som kan påverkas. Nätkostnader och skatter är opåverkbara. Detta kan hindra ambitionen för människor att spara och effektivisera sin förbrukning, något som försämrar ekonomin för individen men även innebär en förlust för samhället genom ökad miljöpåverkan.
Slöseri med el bör med andra ord tydliggöras. Alla fasta elavgifter borde slopas och elräkningen borde endast innehålla uppgift om KWh gånger priset. Priset i detta fall är alltså summan av nätavgifter, elpris och skatter. Detta är möjligt genom att elleverantörer och nätbolag sinsemellan gör upp kostnaden för att använda nätet. Ett sådant system med enbart en rörlig eltaxa borde införas för alla åretruntboende och fasta näringsinrättningar. Även Stefan Edmans utredning (SOU 2005:51) förordar att rörlig avgift införs. Det skulle skapa ett allmänt intresse för sparande. En utredning bör genomföras för att se över möjligheten att ta bort fasta elavgifter och införa ett system med enbart en rörlig elavgift. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
På flera håll har energibolag genomfört timvis avläsning av elförbrukning för konsumenten. Det är ett utmärkt sätt att ytterligare stimulera konsumenten att styra sin elförbrukning och öka motivationen för effektivisering. Då fjärravläsning av elmätare är ett problem för de elöverkänsliga bör det beaktas av nätbolagen. Ett lagförslag bör möjliggöra för alla hushåll som så önskar att få timvis avläsning av sin elförbrukning. Detta bör riksdagen ge regeringen som sin mening till känna.
I dag får alla nya byggnader ett avdrag på fastighetsskatten under de första fem åren. Vi anser att det bör ses över hur avdragets storlek skulle kunna kopplas till befintliga byggnader eller på annat sätt stimulera energieffektiva investeringar. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sverige har nyligen antagit ambitiösa klimatmål. Det finns klara fördelar med att även anta mål för vår energieffektivisering. Ett verktyg för att nå ett sådant mål skulle de s.k. vita certifikaten kunna vara. De skulle kunna vara lika framgångsrika som de av Vänsterpartiet framdrivna gröna elcertifikaten. De skulle kunna fungera på samma sätt genom att elproducenterna måste se till att en viss mängd energi sparas. En utredning om de vita certifikaten genomförs av Energimyndigheten och kommer att presenteras inom kort. Vi anser att regeringen snarast ska återkomma med ett konkret förslag till utformning av vita certifikat. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
EG-kommissionen har nyligen presenterat en handlingsplan för effektivare energiutnyttjande. Sverige bör snarast ta fram en nationell handlingsplan för effektivare energiutnyttjande med årliga mål för effektiviseringen och sammanhållna åtgärder. För att tydliggöra ansvaret ser vi ett behov av ett råd eller centrum som också följer upp arbetet och utvecklar åtgärder för att nå målsättningarna. Detta ska ges regeringen till känna. Vår bedömning är att det är fullt möjligt att effektivisera 4 TWh/år.
Vi anser sålunda att regeringen bör återkomma med en handlingsplan för effektivare energiutnyttjande med årliga mål. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vår strävan med energipolitiken är att alla som producerar och konsumerar energi ska betala för den miljöskada man orsakar. Effekten av en sådan politik blir att de förnybara energislagen kan konkurrera med de andra på rättvisa villkor. Det skapar utrymme för att finansiera nödvändiga utvecklingsprojekt och öka sysselsättningen.
De gröna certifikaten är ett mycket effektivt sätt att öka produktionen av förnybar elenergi. Sverige bör även aktivt verka för att det på sikt blir en nordisk elcertifikatmarknad. Systemet med elcertifikat har förlängts till 2030 och har som mål att generera 17 TWh till år 2016. Sedan införandet av certifikaten 2003 har över 5 TWh förnybar el tillförts och mycket talar för att vi kan överskrida målet till 2016.
Utbyggnaden av vindkraft är framgångsrik och acceptansen hos allmänheten har ökat. Vi står bakom det ambitiösa målet att vindkraften ska ge 10 TWh till år 2015. Vindkraftspropositionen våren 2006 var ett viktigt steg för expansionen, och den nyligen genomförda befrielsen från tillstånd av miljöbalken för mindre landbaserade vindkraftsanläggningar ökar möjligheten att överskrida elcertifikatmålet år 2016. Vår bedömning är att det vore fullt möjligt med ett mål mellan intervallet 18–20 TWh om vi klarar att ta bort en del hinder för snabbare utbyggnad av vindkraften.
Vi anser att det bör utredas hur målet för förnybar produktion inom systemet för elcertifikat kan höjas till 2016. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I våras beslutade riksdagen om att rätten till att tilldelas elcertifikat inte gäller efter utgången av 2010 för el som produceras i vattenkraftsanläggning med en installerad effekt som inte är högre än 1 500 kilowatt, s.k. småskalig vattenkraft. Riksdagen beslutade också om undantag för vattenkraftsanläggning som tagits i drift efter 30 april 2003 med före den 1 januari 2007. Detta var en uppgörelse mellan dåvarande samarbetspartierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vi finner ingen anledning att ompröva vårt tidigare beslut utan avvisar regeringens förslag om förändringar i lagstiftningen. Detta bör riksdagen ge regeringen som sin mening till känna.
Många positiva åtgärder och målsättningar har således genomförts för att påskynda vindkraftsutbyggnaden både till land och havs. Det återstår dock ett flertal hinder för att förenkla den fortsatta utbyggnaden. Tillståndsprocessen för vindkraft är fortfarande mycket kostsam när det gäller vindkraftsparker och begränsar möjligheten för de energibolag som inte tillhör de tre stora. Dessutom tar det ca 7 år från första ansökan till tillstånd. Det gynnar varken utbyggnaden eller konsumenten.
Det finns också behov av att se över överklagandeprocessen och om förändringar av sakägarbegreppet är möjliga för att undvika fördröjningar. Vi tror att det är fullt möjligt och även demokratiskt försvarbart att genomföra förändringar i sakägarbegreppet. Möjligheten att höja vindkraften till särskilt riksintresse i miljöbalken och PBL bör även övervägas. Den stora energiomställningen vi står inför kommer att förändra hur Sverige ser ut precis som alla tidigare tekniksprång har gjort. Man bör därför se över om det är rimligt att en vindkraftsansökan i dag av myndigheterna behandlas som vilken industriell verksamhet som helst. Det bör även utredas om det inte är lämpligare att tillämpa gällande industribullernormer för vindkraftverk i stället för minimiavstånd.
Tillståndsgivande myndigheter och lokala politiker behöver stöd både i form av resurser och information i framtiden för att kommuner och länsstyrelser ska kunna underlätta vindkraftens utveckling. Vänsterpartiet anslår därför medel för planeringsstöd och informationsinsatser för vindkraften under hela perioden 2007–2009 och anser att det är beklagligt att regeringen ej budgeterat medel för år 2009. Se motionen Utgiftsområde 21 Energi N313, anslag 35:9.
För att ytterligare stimulera en snabbare utbyggnad bör man utreda möjligheten att ålägga Svenska Kraftnät ansvar för att bygga ut och bekosta stamnätsanslutningar till vindkraftsanläggningar som så kräver. Sammanfattningsvis behövs en utredning som lokaliserar hindren för en snabbare utbyggnad av vindkraften och hur dessa hinder kan åtgärdas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Solenergin kan nyttjas för vår energiförsörjning i betydligt större utsträckning. Svensk forskning och utveckling av solceller är världsledande. För solvärme finns ett potentiellt utrymme på 2 TWh till år 2020. För att säkra fortsatt stöd även under åren 2008–2009 har vi budgeterat medel för teknikupphandling och marknadsintroduktion även under de åren. Se motion Utgiftsområde 21 Energi N313, anslag 35:3).
Våra åkrar och skogar är stora tillgångar i framtidens energiproduktion och sysselsättning. Biobränslen står i dag för nästan en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. LRF har räknat ut att produktionen av bioenergi kan öka med 30 TWh till år 2010. Det skulle skapa 25 000 nya arbetstillfällen och innebära ett stort lyft för glesbygden där behoven är stora.
Staten stöder ekonomiskt ett flertal pilot- och demoanläggningar som producerar förnybara biodrivmedel. Bioenergin har även potential i form av s.k. bioraffinaderier som kan producera såväl drivmedel som värme och el. Dessa projekt behöver långsiktigt ekonomiskt stöd. Vänsterpartiet föreslår ökade anslag för forskning och utveckling av biobränslen och bioraffinaderier under mandatperioden (se motion N313).
En nationell strategi behövs för att prioritera de alternativ som på längre sikt är energieffektivast och mest ekonomiskt bärkraftiga. Det är nödvändigt att även stimulera biodrivmedel genom skattelättnader och gröna drivmedelscertifikat. En nationell strategi behövs även för att genom nya ekonomiska styrmedel bidra till ökad odling och användning av annan bioenergi än skogsråvara och avfallsbränslen. En sådan ökad energiodling bör ytterligare stimuleras av att ekonomiska medel används från det nationella LBU-programmet. Det är av stor betydelse att strategin förmår samla åtgärder, styrmedel och resurser så att bioenergin kan nyttjas optimalt i harmoni med miljökvalitetsmålen. Den stora utmaningen är att vi samtidigt ska klara av att öka biobränsleproduktionen och minska hoten mot den biologiska mångfalden. För detta kommer det bl.a. att krävas grova planeringar i användning av mark i strategin.
Regeringen bör återkomma med en nationell strategi för hur bioenergin kan utvecklas effektivt och i enlighet med miljökvalitetsmålen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet står bakom propositionen Forskning och ny teknik för framtidens energisystem (prop. 2005/06:127) som innehåller förslag till riktlinjer för de fortsatta långsiktiga energipolitiska insatserna kring forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering på energiområdet. Förslagen syftar till en ökad fokusering och koncentration av resurserna samt till att öka ambitionsnivån när det gäller att omsätta resultaten från forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet till kommersiella produkter.
Det finns ett stort behov av att forska kring förnybara energislag. Kraftiga satsningar på forskning om biodrivmedel och miljövänligare fordon behövs. Staten bör stödja forskning om bioraffinaderier, som producerar både el, värme och gasformiga samt flytande drivmedel och ibland även kemikalieråvaror på effektivast möjliga sätt.
Vidare forskning om uttag av bioenergi ur jord- och skogsbruket är nödvändigt. Solenergi, vätgas och vågenergi har potential, speciellt vätgasen som drivmedel, men utveckling av dessa förutsätter mer forsknings- och utvecklingsarbete. Ytterligare forskning om energieffektivisering inom industrin samt bostäder och lokaler behövs. Vänsterpartiet föreslår höjda anslag för energiforskningen med sammanlagt 600 miljoner kronor under perioden 2007–2009.
Vi anser att de statliga bolagen ska gå i spetsen för en energiomställning. Vattenfall bör vara ledande både nationellt och internationellt när det gäller investeringar och utveckling av förnybar energi. Trots att de nya ägardirektiven till Vattenfall som togs på bolagsstämman år 2005 var ett steg i rätt riktning anser vi att bolagets insatser för en energiomställning måste öka betydligt här hemma och i andra länder. Vattenfall behöver tydligare politiska riktlinjer i sin verksamhet. Företaget gör i dag stora investeringar i brytning av brunkol samt i fossila kraftverk och kärnkraftverk. Vi anser att företaget i ägardirektiven tydligt ska styras att öka sina investeringar i förnybar energi och att projekt utomlands ska drivas på ett ekologiskt och socialt ansvarsfullt sätt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vattenfall har de senaste åren gjort stora vinster som tillfaller statskassan. En stor del av denna vinst har möjliggjorts genom ökad miljöbelastning från fossila energikällor, kärnkraft och vattenkraft. För att ytterligare öka tempot i energiomställningen och klimatarbetet vill vi reservera en del av kommande vinster i utveckling av förnybara energikällor som belastar miljön i lägre grad. Vår bedömning är att en andel i storleksordningen 10 % vore lämplig nivå att tillföra fonden. Bildandet av en fond eller motsvarande borde kunna ske genom liknande former som hur Svenska Spel AB:s vinst reserveras för speciella ändamål och kommer svensk idrott till del och därigenom kan finansiera en riktad satsning som i Handslaget. Vi anser att en utredning om hur del av Vattenfalls vinst ska reserveras för en fond för forskning, utveckling, investeringskapital och kommersialisering av förnybara energislag ska genomföras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Genom en fortsatt energiomställning skapas en stark inhemsk marknad för de företag som arbetar med miljöteknik. Det ger en trygg bas och förutsättningar att ta täten i konkurrensen med andra länders näringsliv. Marknaden finns redan där och kommer att växa. OECD pekar ut miljöteknik som en av de viktigaste framtidsbranscherna i världen.
Redan idag sysselsätter miljöteknikföretag ca 100 000 personer i Sverige och branschen kan generera ytterligare 10 000–15 000 nya arbetstillfällen redan till 2010. De riktigt stora exportmöjligheterna finns inom områdena förnybar energi och energieffektivisering.
Vänsterpartiet har medverkat till en storsatsning på miljö- och energiforskning och till inrättandet av det nya miljöteknikrådet SWENTEC som ska stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom miljöteknik. Det är viktigt att svenska företag kan vara delaktiga i internationella miljöteknikprojekt som nu startar inte minst i Kina och Indien. Nu vill vi att det ska upprättas en nationell strategi för att stärka den svenska miljöteknikexporten. En nationell strategi ska samordna insatserna och ta fram tydliga mål för miljöexporten. Där bör även metoder utvecklas för att skapa en regelbunden dialog med de företag som arbetar med miljöteknik. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
SWENTEC har nyligen kommit igång och behöver i framtiden enligt våra bedömningar ökade resurser för att kunna stödja utveckling av miljöteknikbranschen och inta en betydelsefull roll i detta arbete. De samlade åtgärderna för energieffektivisering och förnybar energi kommer att bidra positivt till miljöteknikens utveckling.
Handeln med utsläppsrätter har inneburit konkurrensfördelar för kärnkraften och vattenkraften. Det har resulterat i stora vinster för de bolag som har stora produktionsandelar i kärnkraft och vattenkraft. Vänsterpartiet anser därför att de skatter som infördes för dessa år 2006 ska höjas ytterligare den 1 januari 2007. Den termiska effektskatten på kärnkraft och fastighetsskatten på vattenkraft ska höjas med en inkomstnivå på 300 miljoner kronor för staten för respektive skatt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.