Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avknoppning av offentlig verksamhet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om entreprenörskap som en naturlig del av utbildningar.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagande på deltid.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. företagarlotsar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om affärsrådgivning riktat till kvinnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om s.k. minilån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reglernas utformning och dess inverkan på kvinnligt företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om invandrade kvinnors möjligheter till eget företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en uppföljning av det befintliga stödet till kvinnor i enlighet med EU:s rekommendationer.
1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.
2 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
I dag driver 5 procent av kvinnorna i Sverige företag, men så mycket som 22 procent av kvinnorna skulle vilja driva eget företag. Att ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren för företagare är att skapa förutsättningar för fler jobb och en god svensk välfärd. Den låga andelen kvinnor som i dag driver företag vittnar om att hindren för att starta företag upplevs vara för stora. Den nya regeringen har föreslagit att genomföra ett särskilt program för att öka kvinnors företagande. I det kommande programmet är det viktigt att hänsyn tas till kvinnors olika livssituation, att företagande på deltid underlättas, att invandrarkvinnors erfarenheter och unika kompetens tas till vara och att särskilda satsningar görs på affärsrådgivning för kvinnor.
Sverige har under lång tid haft en socialdemokratisk regering som underskattat betydelsen av entreprenörskap. Stopplagar inom vårdsektorn som är en starkt kvinnodominerad sektor har hindrat privata sjukhus och vårdcentraler från att ta sig in på marknaden. Stopplagar har också hindrat kvinnor som efter mångårig tjänstgöring önskat att starta egen verksamhet inom denna bransch. Detta är ett exempel på hur kvinnors kompetens går förlorad och hur kvinnors karriärmöjligheter försvåras.
Många kvinnor inom vårdsektorn saknar kvinnliga förebilder vad avser företagare. Avknoppning av verksamhet inom vård- och omsorgssektorn bör uppmuntras och entreprenörskap bör ingå som en del i verksamhetsutvecklingen inom offentlig sektor. Stat och kommun bör även initiera ett samarbete mellan seniorkonsulter som har lång erfarenhet av företagande, och nya kvinnliga företagare som behöver affärsrådgivning och hjälp med affärskontakter. Även så kallade företagslotsar/mentorer bör uppmuntras för att ge stöd till kvinnor som vill starta eget.
Ett startkapital är nödvändigt för att kunna starta eget som kvinna. År 2005 lanserade Almi ett så kallat minilån. Sedan detta infördes har utlåningen till kvinnor ökat med 10 procent. De medel som går till att öka företagandet i Sverige bör gå till liknande projekt. Även ett så kallat etableringskonto, där man kan spara ihop ett kapital skattefritt för framtida företagsstart borde vara möjligt.
Även kvinnliga företagare drabbas av det stora antal regler som andra småföretagare ser som ett hinder för utveckling. Därför är det nödvändigt att se över alla de regler som hindrar att fler kvinnor startar företag. Socialförsäkringarna som de i dag ser ut hindrar också många kvinnor att våga satsa på eget. Om ett företag under inkörningstiden genererar låga intäkter och löner så medför det att föräldrapenningen blir låg. Därför måste socialförsäkringssystemen ses över i det ljuset att vi önskar fler kvinnliga företagare.
Kvinnor har ofta en hög ambition att välja både karriär och familj; samhället bör skapa ett klimat som uppmuntrar dessa ambitioner. Undersökningar visar att svenska kvinnor inte väljer bort barn för sin karriär. Många vill göra både och. Företagande på deltid bör därför underlättas.
För att uppmuntra kvinnor till företagande är det viktigt att entreprenörskap får en framskjuten roll även i traditionellt kvinnodominanta utbildningar. För att öka kvinnors kunskaper och därmed intresse för att starta egen verksamhet bör entreprenörskap och kunskaper om företagande finnas som en naturlig del av utbildningen inom grundskola, gymnasieprogram och inom högskoleutbildningar som i dag saknar detta.
Invandrade kvinnors kompetens måste uppmuntras och invandrade kvinnor måste ges stöd och information om hur man startar egen verksamhet. I regeringens kommande program för att öka kvinnors företagande är det viktigt att nysvenska kvinnor ges särskilda verktyg som kan uppmuntra till företagande. Många nysvenska kvinnor har språkkunskaper och erfarenheter som är unika. Men många kvinnor som kommer till Sverige och startar eget behöver också lära sig en bra företagarsvenska. Därför bör det finnas kurser i entreprenörskap som erbjuds invandrade kvinnor men även kurser i svenska för att underlätta kontakter med kunder och myndigheter.
I EU:s handlingsprogram för ökat entreprenörskap ges rekommendationer till statliga Nutek och Almi att erbjuda ett skräddarsytt stöd till kvinnliga företagare. Nuteks egna undersökningar visar att kunskaperna om kvinnors företagande är bristfälliga. Nuteks och Almis stöd till kvinnliga företagare får utvärderas och följas upp kontinuerligt. Ökade krav på kunskaper om kvinnors företagande bör därför också ställas på de statliga företag som har i uppdrag att främja kvinnors företagande.