Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om torvens roll i systemet med utsläppsrätter.
Landets energipolitik har under de senaste åren byggt på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Torvbrytning och torvförbränning har i det sammanhanget utvecklats till ett viktigt komplement till andra slags biologiska och förnybara bränslen som skogsavfall och restprodukter från skogsindustrin. Inte minst viktig är torven då den förbränns tillsammans med andra träbränslen för att skapa högre verkningsgrad och minska driftsstörningar, vilket ger mindre miljöpåverkan.
Därtill är torven en rejäl prisregulator mot alla andra förekommande bränslen, inte minst gentemot andra biobränslen som annars riskerar att gå upp i pris i ekvivalens med oljan och därmed skapa svårigheter för skogsindustrin att försörja sina kvarvarande spån- och fiberplattefabriker med råvara.
Torv utgör i kombination med träbränslen av skilda slag ett tryggare energisystem för Sverige och gör oss mindre sårbara för fluktuationer på den internationella marknaden som för övrigt domineras av petroleumprodukter och kol.
Energitorvbranschen omsätter mer än en halv miljard kronor och skapar enligt den statliga Torvutredningen (SOU 2002:100) mer än 600 årsarbeten inom företrädesvis sysselssättningssvaga och glesbebodda bygder. Mer än 50 fjärrvärme- eller kraftvärmeverk använder torv som bränsle, ofta som spetsvärme då den är mycket energirikare än träbränslen. Torv som förbränns ger visserligen ifrån sig en del negativa växthusgaser men i mycket mindre omfattning än en obruten förmultnande torvmosse som avger 25 gånger mer per jämförbar molekyl. Det är med andra ord utomordentligt bra för miljön att vi bryter och förbränner torv i stället för att låta metangasproduktionen från förmultningsprocesserna i obrutna torvmossar fortgå obehindrat, vilket också alla som utrett och studerat frågan vet sedan gammalt. Därav följde också att torv gavs en viktig roll i handeln med elcertifikat. Däremot har torven erhållit en motsatt behandling i handeln med utsläppsrätter där den betraktas som tillhörande de fossila bränslen som bidrar till växthuseffekten och därmed beläggs med en särskild utsläppsrättsavgift, något som riskerar att torven konkurreras ut av det mycket mer förorenande kolet.
Denna behandling av torven i de två parallella systemen skapar också planeringssvårigheter för landets värmeverk. Sverige bör utnyttja den möjlighet som står till buds för ett tillfälligt undantag i handeln med utsläppsrätter enligt EU-direktivets artikel 27, rubricerad ”Tillfälligt undantag för vissa anläggningar” där medlemsstaterna ges möjlighet till så kallat opt out t.o.m. den 31 december 2007, vilket skulle kunna innebära att torv ges ett undantag i Sverige fram till dess att andra växthusgaser analyserats och endera införts eller avförts ur handelssystemet.