Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om 100-kilosregeln i fiskerinäringen.
Utöver de övergripande industri- och miljörelaterade fiskevårdsfrågorna i jordbrukspolitiken finns behov av översyn av fiskets regelverk. För närvarande är fisket i Östersjön underställt en så kallad 100-kilosregel som motverkar ett effektivt fiske utan att förbättra kontrollen. 100-kilosregeln är en byråkratisk sten i skon för Sveriges yrkesfiskare, och den kan få konsekvenser för såväl arbetsmiljö som sjösäkerhet. Lagen säger att den fiskare som fångat minst 100 kilo fisk måste lossa denna när man går i hamn. Det innebär att skeppare som bedömer att man bör söka hamn kvällstid för nattsömn eller för att undvika dålig väderlek är tvungen att landa sin fisk. Detta medför extra kostnader eftersom personal på kajen måste anlitas, kylrum måste användas och som regel blir det också frågan om transporter av den landade fisken till uppköpare. Genom att lossa mindre partier blir priset sämre än om man gör samlad lossning. Syftet med 100-kilosregeln är att förbättra kontrollen. Men Sverige har tillämpat en fungerande praxis som går ut på att fartyget anmäler till Kustbevakningen att man angör hamn och fångstens storlek och skapar på så sätt en kontrollmöjlighet för Kustbevakningen. Fisket har också erbjudit sig att plombera lastrummet när man lägger sig vid kaj. Bägge dessa alternativ tillfredsställer behovet av kontroll samtidigt som man reducerar både arbetsmiljö- och sjösäkerhetsproblemen som 100-kilosregeln medför.
För att underlätta för yrkesfiskarna och garantera mesta möjliga säkerhet till sjöss behövs en översyn och en omprövning av 100-kilosregeln, inte minst mot bakgrund av de ovannämnda fungerande alternativen till regeln.