Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att skjuta upp förbudet mot blyammunition.
För några år sedan beslutades om förbud mot bly i hagelammunition från 2006 och i kulammunition från 2008. Huvudskälet till förbudet var att bly antogs förorsaka föroreningar i marken. När det gäller jakt med hagelammunition i våtmarker är blyförbudet välmotiverat eftersom risken är stor att fåglar äter hagel. När det däremot gäller blyförbudet för banskytte med kulgevär och vid jakt över torra marker är förbudet inte alls är motiverat.
Senare forskning visar att det inte finns några belägg för att exempelvis blykulor som legat i marken i flera hundra år orsakar föroreningar eller läckage i marken med bly. Däremot visar det att de fortfarande är intakta. Samma erfarenheter finns det från försvaret. Ett annat starkt vägande skäl till att skjuta på blyförbudet är att det inte finns användbara alternativ till blyet i kulammunition. Ett blyförbud vid jakt med kulgevär skulle kunna innebära oacceptabla effekter ur djurskyddssynpunkt eftersom skadeskjutningarna riskerar att öka.
Andra aspekter är problem för skogsindustrin och säkerhetsrisker vid jakt och skytte måste också beaktas. Mot denna bakgrund beslutade regeringen i våras att skjuta upp införandet av ett förbud mot blyhagel. Kemikalieinspektionen fick också i uppdrag att utreda utsläppen och konsekvenserna av ett förbud. En annan viktig utgångspunkt är att det djuretiska perspektivet, liksom avvägningen mellan jaktens betydelse för viltvården och blyets påverkan på miljön, måste beaktas.
Det är viktigt att även beslutet mot kulammunition behandlas på samma sätt som beslutet om blyhagel. Mot denna bakgrund anser jag att även beslutet om ett förbud mot kulammunition också ska skjutas på framtiden till dess att konsekvenserna blir att det finns alternativ som tillgodoser alla krav.