Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ändringar i 28 § jaktförordningen samt införande av ett nationellt program för tamdjurs säkerhet.
En socialt hållbar rovdjursförvaltning innebär att det även i rovdjurstäta områden måste finnas möjlighet till säker djurhållning och andra verksamheter. Under de senaste åren har debatten om att skydda tamdjur även utanför hägn varit intensiv. Det är viktigt att slå fast att alla människor måste kunna känna sig trygga där de bor. Därför är det viktigt att ta hänsyn till de effekter rovdjursstammens utveckling får lokalt i samhället. Djurägare ska inte behöva vakna på morgonen och fundera på hur det ser ut i hagen.
Mot denna bakgrund måste vi vidareutveckla och göra relevanta åtgärder tillgängliga för att öka tryggheten för tamdjur i rovdjurstäta områden. I första hand ska problemen lösas med förebyggande åtgärder, men när dessa inte räcker till måste det finnas lagliga möjligheter för att skydda tamdjur t.ex. med skyddsjakt. Jaktlagstiftningen ska tydligt visa rättigheter och skyldigheter när det gäller rovdjur. Att leva i områden med rovdjur ställer stora krav på den enskilde men också på samhället. Det innebär att vi måste ha en lagstiftning som tar människors oro över sina tamdjur på allvar och som också ger ett rättssäkert system.
28 § jaktförordningen har därför ändrats. Den nya lydelsen, som trädde i kraft den 1 mars 2006, innebär att tamdjursägare får rätt att skjuta rovdjur som attackerar eller sannolikt kommer att attackera tamdjur inom hägn. Rovdjuret måste således befinna sig inom hägn, men behöver inte ha dödat eller anfallit ett tamdjur. Men lagstiftningen ger trots ändringen inte tamdjuren tillräckligt skydd eftersom den inte gäller hundar eller andra tamdjur som befinner sig utanför hägn. Argumenten mot en sådan förändring är att det skulle öka avskjutningen och på så sätt ha en negativ inverkan på den skandinaviska vargstammen. Forskningen visar emellertid att det inte finns några sådana samband. Även svårtolkade begrepp i lagstiftningen måste ses över när gäller definitionen av vad som är tamdjur och problemdjur.
För att utveckla och förbättra förutsättningarna för jakt och viltvårdsarbetet behövs ett nationellt program för tamdjurs säkerhet. Programmet ska innehålla satsningar på förebyggande åtgärder för att göra jakthundar vargrena och förebygga rovdjursangrepp på fäboddjur.
28 § jaktförordningen bör förändras så att även tamdjur utanför hägn på ett rättssäkert sätt får skyddas vid rovdjursangrepp och så att svårtolkade begrepp förtydligas. En större hänsyn än i dag måste också tas till det sammanlagda rovdjurstrycket i enskilda regioner.
Vidare måste hägnat vilt få skyddas vid rovdjursangrepp och en nollvision för antalet hundar som rivs av rovdjur införas.