Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja tillväxten på landsbygden i Skaraborg.
Att upprätthålla en hög nationell självförsörjningsgrad på livsmedel är av stor vikt för ett litet land som Sverige. Målsättningen bör vara att upprätthålla kulturlandskapet och förse Sverige med kvalitetsmässigt högvärdiga livsmedel. Genom att ytterligare utveckla exporten av förädlade livsmedel som produceras i Sverige kan vi också stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige förblir intakt för livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Rapporter om det hotade grundvattnet i centrala Europa är alarmerande och måste tas på stort allvar. Därför är det nödvändigt att långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. En övergång till miljövänliga och mer ekologiska brukningsmetoder skall främjas. Detta kräver minst bibehållen åkerareal eftersom en minskad intensitet måste kompenseras med större areal.
Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg. I Skaraborg är en stor del av befolkningen sysselsatt med jord- och skogsbruk samt inom livsmedelsindustrin. Skaraborg torde vara ett av de mest livsmedelsintensiva områdena i Sverige.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik visar tydligt på den betydelse övriga medlemsländer lägger vid egen livsmedelsproduktion. För att svenska jordbrukare skall kunna konkurrera på lika villkor med andra EU-länder är det av stor vikt att det skapas likartade villkor för svenska jordbrukare som för jordbrukare i övriga EU.
Jord- och skogsbruket är en viktig förutsättning för en levande landsbygd, en landsbygd som idag ger oss tusentals arbetstillfällen i livsmedels- och skogsindustri och alla serviceföretag. För att få en helhetsbild av jordbrukets betydelse och utveckling bör konsekvens- och lönsamhetsanalyser genomföras löpande. Dessa bör belysa jordbrukets betydelse för sysselsättning, försörjningsberedskap, bevarandet av det öppna landskapet, boende och service på landsbygd etc. En analys bör sakligt kartlägga vilka förhållanden som råder gentemot omvärlden beträffande den svenska lantbrukarens ekonomiska konkurrenssituation i relation till lantbrukare i varje annat EU-land.
För att snabbt och effektivt kunna utreda konsekvenserna av jordbrukspolitiska beslut borde Sverige arbeta med ett prognosområde för att testa konsekvenserna. Skaraborgsområdet skulle vara ett mycket lämpligt område där de flesta landsbygdskaraktärer, utom ren fjällnatur, finns representerade.
Skaraborgsområdet innehåller allt från intensivt slättjordbruk till produktion i mindre skala i skogs- och mellanbygder. Där finns också en god representation av skogs-, sjö- och bergsområden samt naturreservaten i kulturlandskapet. Skaraborgs livsmedelsproduktion utgör cirka tio procent av svenskt behov av baslivsmedel. I området finns de flesta förädlingsindustrier representerade som är direkt efterföljande till jordbrukets primärproduktion. Skara har en rad statliga institutioner för svenskt jordbruk och är ett centrum för jordbruksfrågor i Västra Götaland.
Genom att applicera produktionsvolymer, lönsamheter, sysselsättningsgrad, produktivitet m.m. hämtade från den skaraborgska landsbygden i en beräkningsmodell skulle man snabbt kunna göra verklighetsgrundade konsekvensanalyser av hur svensk landsbygd påverkas av förändringar i de politiska systemen. Denna typ av analyser skulle sannolikt uppfylla krav på både snabbhet, kvalitet och låga kostnader.