Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en decentralisering av besluten om strandskydd till kommunal nivå.
Syftet med vårt nuvarande strandskydd är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv. Strandskyddet omfattar vanligtvis 100 meter från vattenlinjen men kan på många ställen ha utsträckts till 300 meter från strandlinjen.
Den centrala bestämmelsen om strandskyddet är att inga nya byggnader får uppföras inom strandskyddat område. Om särskilda skäl föreligger kan dock dispens meddelas.
Sverige ser väldigt olika ut på olika håll. Även inom t.ex. Halland är skillnaderna betydande mellan inlandet som gränsar mot Småland/Västergötland och kustområdena mot havet.
Att bygga bostäder intill hav och sjö är attraktivt för många människor. De i dag stelbenta reglerna om i princip byggförbud intill varje vattendrag medför att sådana attraktiva områden, som egentligen inte behöver skyddas, vare sig för tillgodoseende av friluftslivet eller djur- och växtlivet, förblir outnyttjade resurser som skulle kunna komma till nytta för samhällets utveckling.
För att gynna den lokala och regionala utvecklingen måste strandskyddsbestämmelserna i framtiden differentieras rent geografiskt. Det är inte rimligt att samma bestämmelser blint skall gälla i Hallands inland som utmed kusten.
Alla beslut bör fattas så nära medborgarna som möjligt. Kommunerna bör därför vara rätt nivå för dessa beslut, i varje fall vad gäller den absoluta merparten av beslut. Det kan finnas sådana viktiga områden, t.ex. utmed kusten mot havet, som måste skyddas från ytterligare exploatering. Om nu detta inte skulle tillgodoses av berörda kommuner, vilket uppenbarligen skulle bli fallet av ren självbevarelsedrift, kan statliga myndigheter och även vissa organisationer få rätt att överklaga.
Det finns ju också en möjlighet att beslut om viktigare områden förläggs på en regional nivå av ett politiskt sammansatt organ (t.ex. regionfullmäktige). En väg att skynda långsamt och skaffa sig erfarenheter av förändrade beslutsvägar skulle vara att utse Hallands län till ett försökslän med den uttryckliga förutsättningen att alla beslut kring kusten mot havet placeras i regionen och övriga beslut i respektive kommun.