Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att ta till vara och utveckla den svenska livsmedelsindustrins potential till att bli en framtidsbransch.
Livsmedelsindustrin har alla möjligheter att bli en framtidsbransch. En framsynt djurskydds- och djurhållningslagstiftning, god djurhållning och duktiga lantbrukare ger tillsammans med kunnigt branschfolk högkvalitativa livsmedel.
Livsmedelsindustrin kännetecknas av inarbetade varumärken som borgar för produkter av hög kvalitet. De höga miljö- och kvalitetskraven i produktionen sätter konsumenten före producenten. För att det skånska jordbruket och livsmedelsindustrin ska klara konkurrensen krävs att näringen kan arbeta på villkor som är likvärdiga med dem som gäller i konkurrensländerna. Vi vill betona vikten av att den återreglering och nya utformning av jordbruksstödet som blev följden av EU-inträdet inte får leda till att jordbruksproduktionen i landet snedvrids geografiskt.
Olika typer av livsmedelsproduktion ska i princip bedrivas i de delar av landet där de naturliga förutsättningarna är bäst för respektive gröda eller animalieprodukt. Vi vill i detta sammanhang också poängtera att reformeringen av EU:s jordbrukspolitik måste fortgå. Den nuvarande politiken bygger på förhållanden som var aktuella för 50 år sedan. Den framtida politiken måste utgå från konsumenternas efterfrågan och förtroende. Konsumenterna måste ges bättre möjligheter att påverka inriktningen och storleken på produktionen av livsmedel och andra jordbruksvaror.
Mycket talar för att djurhållningen i Sverige är bättre än på de flesta andra håll i Europa. Men det finns ändå utrymme för förbättringar på en rad områden. Djurtransporter och djurtillsyn är delar i livsmedelsproduktionen som måste förbättras. Transporterna måste vara så få och så korta som möjligt. Detta är en mycket viktig fråga inte bara ur ett etiskt perspektiv, utan också ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Konsumenterna blir alltmer intresserade av frågor som rör djurhållning, och det innebär att producenterna måste anstränga sig mer för att förbättra djurhållningen, för att över huvud taget kunna sälja sina produkter i framtiden. Skånes livsmedelsindustri måste sätta som mål att bli Europas mest djurvänliga livsmedelsindustri. Om skånsk mat och dryck ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och långsiktigt bidra till ett bättre sysselsättningsläge krävs också mer kunskap och mer kompetens i alla led.
I detta perspektiv tycker vi att den nya regeringens beslut att avskaffa Djurskyddsmyndigheten är slag mot livsmedelsnäringens trovärdighet och utveckling. Riksdagen har beslutat att avsätta pengar från EU-stödet till jordbrukssektorn till marknadsföring av kvalitetsprodukter och av det mervärde som svensk livsmedelsproduktion har. Skåne och dess livsmedelsindustri bör få del av dessa pengar.
Livsmedelsindustrin i Skåne har satsat forsknings- och utvecklingsresurser på produkter som har särskilt positiva hälsoeffekter, s.k. functional food. Functional food är livsmedel i gränsområdet mellan mat och medicin som kan ha både en förebyggande och en lindrande effekt på vissa sjukdomstillstånd eller välfärdssjukdomar som ofta har sitt ursprung i vår västerländska livsstil. Det pågår ett stort arbete med att ta fram en förordning för hela EU som bl.a. ska slå fast vad som är tillåtna hälso- och näringspåståenden. Det är för konkurrensneutraliteten bra och nödvändigt att vi kan få en sådan harmonisering i Europa. Men det kommer säkert att dröja ytterligare ett par år innan de reglerna är antagna. I avvaktan på att EU:s regelsystem blir färdigt måste Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och branschen fortsätta att arbeta för tydligare nationella riktlinjer som klargör gränsdragningen mellan läkemedel och livsmedel.
Alldeles för små resurser har avdelats till forskning, produktutveckling, ny teknik och organisation. Ett program för att utveckla den skånska livsmedelssektorn bör ta sikte på att utveckla kvalitet i både produktion och produkt – rena livsmedel, miljöriktig och ekologiskt uthållig produktion, hög förädlingsgrad och högt kunskapsinnehåll. Vi vill att staten och regionala organ, i samverkan med branschen, tar initiativ till att utarbeta ett framtidsprogram för bionäringarna och livsmedelsindustrin. Centrala moment i programmet ska vara att öka forsknings- och utvecklingsinsatserna kring bl.a. ekologisk odling och att effektivare sprida ny kunskap/livsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse, nyföretagande och kompetenshöjning i branschen.
Verksamheten vid Lantbrukshögskolan i Alnarp, med sin institution för växtodling, är en viktig resurs för Skåne men också för hela landet. Den unika verksamheten som förekommer där måste tillförsäkras en stabil grund för sin fortsatta existens.
För att bredda insatserna till stöd för livsmedelsområdet vill vi att det inrättas en agroteknisk utbildning på högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen ska förmedla kunskaper och forskningsresultat samt samarbeta med Livsmedelstekniskt centrum i Lund och med Fytokemicentrum på Balsgård.
Jordbruket och livsmedelsproduktionen utgör en väsentlig del av det skånska näringslivet. Skåne utgör tillsammans med Danmark ett av de mest expansiva livsmedelsområdena i Europa. Här finns den största koncentrationen av tillverkare av högkvalitativa livsmedel i norra Europa. Med 45 % av landets livsmedelsproducenter stationerade i Skåne är regionen i stor utsträckning ett centrum för svensk livsmedelsindustri.
Med den nya inriktningen på jordbruksområden har skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri goda förutsättningar att konkurrera på EU:s jordbruksmarknad. Det skånska jordbruket är högavkastande. Skåne har 2,5 % av den svenska landarealen samtidigt som värdet av den skånska växtodlingen ett normalår uppgår till ca 25 % av det totala skördevärdet i landet. Skåne har Sveriges i särklass bästa jordar. Brukningsenheterna är stora och effektiva.
Enligt SCB:s statistik har försäljningen av ekologiska livsmedel ökat med 40 % mellan 2004 och 2005. Dessutom har arealen för ekologiskt brukad mark tiodubblats sedan Socialdemokraterna tog över regeringsinnehavet 1994. Det är en glädjande nyhet och ett resultat av satsningen på ekologisk produktion. Socialdemokraterna vill tredubbla odlingen av ekologiska produkter. Vi vill öka efterfrågan i offentlig sektor på ekologiska livsmedel, t.ex. i kommunernas skol- och äldreomsorgskök. Vårt mål att 25 % av livsmedlen i offentlig sektor år 2010 är ekologiska.
Under våren 2006 beslutade den socialdemokratiska regeringen att satsa på ännu bredare och mer omfattande landsbygdsprogram än vad som tidigare aviserats. Med stöd till innovationer, livsmedelsförädling, bioenergi och inte minst tjänsteproduktion kommer vi att få ett ökat småföretagande och mer entreprenörskap på landsbygden. Varje år skulle över 5 miljarder satsas i landsbygdsprogrammet – det var en ökning med i genomsnitt 1 miljard per år jämfört med tidigare. Vi tar den gröna näringen på stort allvar.
Den nya borgerliga regeringen har i sin budget kommit överens om att försämra för småföretagarna genom att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgiften. För ett litet företag med 2–3 anställda innebär försämringen att skatten ökar med drygt 37 000 kr per år. För en skånsk gårdsbutik med några få anställda med en vinstmarginal på 5 % motsvarar detta ett försäljningsbortfall på över 700 000 kr.
Vi är oroade över att den nya borgerliga regeringens försämringar för småföretagen och bristande intresse för djurhållningen och det ekologiska hotar den positiva utvecklingen hos livsmedelsbranschen och de i Skåne så viktiga gröna näringarna.