Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ett avräkningsmål ska ersätta det nuvarande klimatmålet.
Det svenska klimatmålet har enligt beslut i riksdagen formulerats i termer av att de inhemska koldioxidutsläppen ska minska med 4 % relativt 1990. Detta ska åstadkommas genom en kombination av koldioxidskatt och ett system med utsläppsrätter.
Utsläppsrätter innebär en rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid. Sådana rätter har gratis tilldelats industri- och värmesektorn och tilldelningen har baserats på omfattningen av historiska utsläpp. Genom två beslut i riksdagen (bet. 2003/04:MJU1 och bet. 2003/04:MJU19) har EG:s direktiv om ett system med handel med utsläppsrätter implementerats, vilket medför att handel med utsläppsrätter inom EU tillåts.
För den del av marknaden som inte omfattas av utsläppsrätter, den icke-handlande delen, används i stället koldioxidskatten som ett verktyg för att påverka utsläppen.
Genom att den svenska marknaden är öppen blir nuvarande klimatmål ologiskt. Målet är ju formulerat som ett inhemskt mål genom att utsläppshandeln inte får räknas in, utan den handlande sektorns faktiska utsläpp räknas mot målet.
Systemet med handel av utsläppsrätter gör att om priset på en utsläppsrätt sjunker importerar vi mer och betalar därför för åtgärder i ett annat land. Enligt nuvarande klimatmål måste vi då se till att utsläppen i den ej handlande sektorn minskar med samma belopp. Det finns ingen logik i detta därför att utsläppen ju inte har ökat totalt sett. De har ökat på svensk mark men minskat på låt säga polsk mark inom ramen för handelssystemet.
Med den öppna karaktären blir det också komplicerat att nå vårt nuvarande mål, eftersom vi hela tiden måste hålla reda på vad som händer på utsläppsmarknaden. Om nettoimport måste vi höja koldioxidskatten, om nettoexport kan vi sänka den.
Bättre vore därför att övergå till avräkningsmål. Med ett sådant mål menas att svenskägda koldioxidutsläpp ska minska med 4 % – oavsett var detta sker, dvs. oberoende av i vilket land reduktionen görs. Målet räknas ut som antalet utdelade rättigheter plus utsläpp i den icke handlande sektorn.
Mot bakgrund av vad som ovan sagts bör nuvarande klimatmål ersättas med ett avräkningsmål. Avräkningsmålet harmonierar med det faktum att det underliggande miljöproblemet är oberoende av var utsläppen sker. Det är logiskt och det skapar drivkrafter att reducera utsläppen där det är mest kostnadseffektivt att göra så.