Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att höja kattens status i samhället.
Under sommarmånaderna fylls platserna hos de ideella djurskyddsorganisationerna som sysslar med omplacering av katter. Antalet förvildade katter tycks också öka i vårt samhälle. Bakom varje hemlös katt finns i princip ett djurskyddsbrott. Enligt lagstiftningen om tillsyn över hundar och katter är varje kattägare skyldig att utöva tillsyn i erforderlig omfattning.
Kattens status är generellt sett mycket låg i vårt samhälle. Det finns inga krav på obligatorisk identitetsmärkning av katter och inte alltför sällan kan man se annonser om att katter bortskänkes.
Det är svårt att få fram någon exakt uppgift om antalet hemlösa katter i Sverige. Jag har frågat riksdagens utredningstjänst som ger följande svar:
Enligt Aurora Söderberg, kanslichef på den fristående organisationen Manimalis. Det har gjorts uppskattningar av antalet hemlösa katter i Stockholm. Dessa uppskattningar är emellertid mycket osäkra. Enligt en uppgift rör det sig om 30 000 hemlösa katter i Stockholm, enligt en annan uppgift handlar det om 20 000..
Lagen om tillsyn över hund och katt (1943:459) är föremål för en översyn. Enligt min mening är det angeläget att kattens status stärks i samhället. Först då kan de problem som finns med hemlösa katter få sin lösning. Enligt min mening bör möjligheterna att stärka kattens status genomlysas. Genomlysningen bör också omfatta hur hemlösa katter bäst ska tas om hand i samhället. Ytterst är det sista ett statligt ansvar, eftersom hemlösa katter som upphittas omfattas av hittegodslagstiftningen. Lämpligheten av att en katt ska betraktas som ett hittegods bör också genomlysas.
I dag finns inga klara riktlinjer eller förordningar för hur myndigheter ska förhålla sig till en omärkt och oregistrerad katt. Detta tar mycket tid och resurser och skapar frustration hos både polismyndigheten och kommuner. En obligatorisk ID-märkning samt registrering av katter gör att ansvar kan utkrävas av ägaren.