Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast återkomma till riksdagen med en lösning av finansieringen av omhändertagande av privatinförda glasförpackningar, eftersom denna hantering ej omfattas av det svenska producentansvaret.
Svensk Glasåtervinning (SGÅ) sköter, på uppdrag av de företag som omfattas av producentansvaret, insamling och upparbetning av svenska glasförpackningar. Insamlingen är välfungerande, och den insamlade mängden överstiger med marginal de återvinningsnivåer som har ställts upp i producentansvarsförordningen.
Insamlingen sker vid ca 7 500 återvinningsstationer runt om i landet. Det insamlade glaset levereras till Hammar i Örebro län och upparbetas där till råvara för nya glasprodukter. Till skillnad från t.ex. aluminiumburkar har det insamlade glaset ett negativt materialvärde, vilket medför att finansieringen av insamling och upparbetning av glasförpackningar helt bygger på att förpackningsavgifter har erlagts för varje insamlad förpackning.
Detta sedan länge väl fungerande system håller dock på att slås sönder på grund av kostnaderna för omhändertagande av privatinförda glasförpackningar, framför allt vin- och spritflaskor köpta i Tyskland och Danmark. En undersökning för ett år sedan visade att vid några återvinningsstationer i Skåne var mer än hälften av de flaskor som slängdes i glasiglon köpta utomlands, vilket innebär ett stort underskott i SGÅ:s finansiering.
De senaste fem åren har hanteringen av detta glas, som man egentligen inte har något ansvar för, kostat SGÅ och SGÅ:s ägare mer än 100 miljoner kronor och problemet accelererar.
I sin rapport ”Privatinförsel av glasflaskor” (M 20303/3993/Knb) slog Naturvårdsverket i början av 2006 fast att hanteringen av de privatinförda flaskorna ligger utanför producentansvaret och därmed är kommunernas ansvar, i avvaktan på en harmonisering av förpackningsavgifterna i Europa. Kommunerna har dock inte några system för att hantera dessa glasmängder, varför Naturvårdsverket föreslog att kommunerna skulle ge SGÅ i uppdrag att mot ersättning omhänderta även privatinförda glasflaskor.
Som en följd av detta tog SGÅ, Sveriges Kommuner och Landsting samt Svenska Renhållningsverksföreningen (RVF) våren 2006 fram ett modellavtal för samverkan kring denna hantering. Vid framtagandet av avtalet fanns en samsyn mellan parterna, men strax före sommaren ändrade RVF sin tidigare positiva inställning och rådde kommunerna att avvakta med att ingå en överenskommelse med SGÅ i väntan på en nationell helhetssyn inom detta område. Några avtal mellan SGÅ och kommunerna har därför inte hittills kunnat tecknas, och finansieringen av omhändertagandet av de privatinförda förpackningarna är fortfarande olöst.
Detta innebär att SGÅ, av ekonomiska skäl, kan tvingas begränsa insamlingen av privatinförda glasflaskor i de områden i södra Sverige där privatinförseln har störst omfattning. En sådan sänkning av ambitionsnivån får negativa följder för såväl miljön som den kommunala avfallshanteringen och kan i en förlängning ge negativa effekter på samhällsekonomin och även påverka lokala arbetstillfällen i Sydnärke.
För att undvika dessa negativa följder bör regeringen, i avvaktan på en harmonisering av förpackningsavgifterna på europeisk nivå, snarast återkomma till riksdagen med förslag till lösning av finansieringen av insamlingen av privatimporterade glasförpackningar.