Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vindkraften som en miljövänlig energikälla för främjande av hållbar utveckling.
Som framgår av näringsutskottets betänkanden 2005/06:NU17 ”Förnybar el med gröna certifikat” och 2005/06:NU21 ”Miljövänlig el med vindkraft” har riksdagen föregående riksmöte beslutat om en kraftig satsning på storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige både landbaserat och havsbaserat. Som ett led i omställningen till ett energisystem för hållbar utveckling är målsättningen att vindkraften år 2015 ska svara för minst 10 TWh av landets elproduktion. Det råder således ingen tvekan om att vindkraften ses som en miljövänlig energikälla som medverkar till målsättningen att nå målen för hållbar utveckling.
Som följer av miljöbalkens bestämmelser i 9 kap. 1 § 3 klassas vindkraften som miljöfarlig verksamhet i förordningen om miljöskadlig verksamhet. Detta rimmar illa med verkligheten och den rena, miljövänliga och förnybara kraftkälla som vindkraften utgör. Det rimmar inte heller med synen i ovan nämnda riksdagsbeslut med satsningen på vindkraft som ett medel att nå långsiktigt hållbar utveckling. Innebörden av vindkraftens klassning som miljöfarlig verksamhet blir att varje vindkraftsetablering måste genomgå en mycket omfattande och tidsödande process i tillståndshanteringen. Det är inte rimligt att vindkraften ska behöva gå igenom hela denna skala av omfattande prövning med en tidsutdräkt på upp till fem år och ingen hänsyn tas till vindkraftens miljöfördelar, när den i själva verket är så miljömässigt positiv.
Vindkraften bör därför tas bort ur förordningen om miljöskadlig verksamhet eller klassas som C-verksamhet. Parallellt med detta bör regeringen verka för att EU:s direktivgivning inte motverkar synen på vindkraften som en miljövänlig energikälla.