Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bättre villkor för företag gynnar hästhållningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelbördan inom jordbruket och hästnäringen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om likvärdiga konkurrensvillkor för samtliga aktörer på spelmarknaden.1
1 Yrkande 3 hänvisat till KrU.
En politik för hästnäringen kan med fördel vara att styra och reglera mindre och istället se till att näringen ges förutsättningar att utvecklas på egna villkor och efter egen styrka.
Svensk hästhållning bedrivs antingen av olika kategorier företagare eller som hobbyverksamhet enskilt eller i föreningsform. Ingen av dessa grupper är betjänt av en politiskt utformad handlingsplan för ytterligare en sektor. Det som behövs är i stället att villkoren för företagande och för hästhållning i övrigt generellt förbättras och att dessa verksamheter tas på allvar som delar av svenskt näringsliv.
Företag och organisationer inom hästsektorn har olika inriktning. De kan hålla hästar åt sig själva och andra, de kan bedriva ridskoleverksamhet, ge övriga utbildningar, bedriva avel, vara inriktade på tävlingar med totalisator i trav- och galoppsport, eller utan som dressyr eller körning. Därtill finns det en kringverksamhet runt hästanknutna verksamheter som att odla och transportera foder, bygga stallar och ridanläggningar och tillverka och sälja hästutrustning. Företagen har föga gemensamt förutom att hästen är en nödvändig del i företaget. De vitt skilda områdena och omfattningen av verksamheten visar att det är viktigare med generella förbättringar för hela näringen och möjligheterna att driva företag än riktade punktinsatser som Socialdemokraterna står för.
För företagarna behövs ett bättre företagsklimat. Som för alla andra företagare är skattebelastningen stor. De flesta av företagen i hästbranschen är små familjeföretag. Där vet vi att fåmansbolagsregler medför högre skatter för just dessa företagare än för andra.
Emellertid är det inte bara ekonomiska incitament som behöver förbättras. Miljötillsynen är ofta ojämn mellan kommunerna och miljöbalkens tillämpning ofta alltför rigid. Djurskyddstillsynen lider av samma brister. För samtliga hästägare och hästhållare vore det fördelaktigt med klara spelregler, likabehandling och en rimlig tillämpning inom dessa områden.
Hästar är levande varelser och därmed beroende av ständigt näringsintag. De är stora konsumenter av vallfoder. Denna produktion drabbas liksom övrig växtodling av extra höga kostnader i Sverige på grund av särskatterna på växtnäring och på drivmedel.
Bättre villkor totalt sett för hästanknuten verksamhet skulle dessutom medföra att fler människor kunde få sin inkomst på landsbygden.
Hästen skall inte underskattas som landskapsvårdare. Hästens mule är väl så effektiv som klövdjurens när det gäller att hålla betesmarker i hävd. Det är därför förvånansvärt att hästen diskriminerats när det gäller just hävd av betesmarker. Förändringen av EU:s jordbrukspolitik innebär, när den genomförs, att bidrag för hävd kommer att utgå per hektar. Om detta inte skulle bli fallet utan bidrag för hävd utbetalas på grundval av betande djur bör hästen ingå som ett av dessa.
Svensk spelmarknad är stadd i omvandling. De nationella monopolen kan inte längre upprätthållas, vilket betyder att ATG:s särställning i längden inte kan upprätthållas. Dels öppnar gemensamhetslagstiftningen för spelbolag från andra EU-länder, dels medför Internetbaserat spel att aktörer från hela världen lätt når den svenska spelaren. Detta får konsekvenser för hästhållningen i Sverige eftersom ATG under åren avsatt stora summor för hästens och ridsportens främjande.
Tillskotten från ATG är viktiga för de svenska hästintressenterna. Det vore värdefullt om även konkurrenter till ATG avsatte motsvarande medel för att jämställa konkurrensvillkoren. Då drabbas inte svensk hästhållning. Ett sätt som kunde prövas är en licensiering av spelaktörer där licensavgiften fördelas i enlighet med ATG:s nuvarande avtal med staten. Den internationella konkurrensen kan också komma att tvinga fram en likformad beskattning av spelvinster för att spel inte skall förläggas till länder där skatterna är lägst. Är de svenska skatterna för höga riskerar svenskt spel att tappa i attraktionskraft. Medlen till hästintressenterna kommer då att minska. Vi förutsätter att regeringen följer utvecklingen.
Det sägs ofta att hästbranschen är en framtidsnäring för landsbygden och jordbruket. Ändå drabbas de som håller hästar av omfattande byråkrati och regelkrångel – förutom den regelbörda som drabbar alla företagare. Som exempel kan nämnas Djurskyddsmyndighetens blankett om tillstånd för att hålla hästar, byråkratin och väntetiderna som fanns vid införandet av hästpass och att alla som håller hästar och utfodrar dem med hösilage skall registrera sig som foderföretag hos Jordbruksverket. Det har skrivits en hel bok om skattereglerna som berör hästnäringen.
Byråkratin är en stor belastning för företagen inom jordbruket. LRF har nyligen presenterat en sammanställning över alla de regelverk som drabbar jordbruket. Tyvärr finns det ingen översikt för hästarnas regelbörda men som ett exempel kan nämnas hur det för ett får finns 34 regelverk och 96 informationskrav. Det finns ingen anledning att tro att hästarna är mindre reglerade. För de gröna näringarna kostar den totala administrationen ungefär 4 miljarder kronor per år. Det är pengar som skulle göra betydligt större nytta om de gick till investeringar eller nya jobb istället.
Hästnäringen är en framtidsbransch och en viktig del av utvecklingen på landsbygden, men om man vill ta till vara den fulla potentialen måste den få bättre förutsättningar att utvecklas och hitta nya vägar. Det är viktigt att stärka dess möjligheter att bidra till en levande landsbygd genom att bl.a. lätta på den byråkratiska bördan så den slipper vara nedtyngd av dryg administration och krångliga blanketter.