En grundtanke i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och att få uttrycka sig fritt. För Miljöpartiet de gröna är ett rikt och mångfasetterat kulturliv nyckeln till mänsklig livskraft. Därför är kultur något som alla måste ha rätt till. Barn och ungdomar formas utifrån vad samhället anser vara viktigt. Miljöpartiet vill därför klart och tydligt visa att kultur i alla dess former är något samhället prioriterar. Miljöpartiet ser satsningar på kultur som förebyggande investeringar för att motverka olika samhällsproblem, som social utslagning och medicinska problem. Miljöpartiet anser att det åvilar den offentliga sektorn, kommun, landsting och stat att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå. Allra mest värnar vi barnets rätt till att aktivt kunna delta i kulturlivet och menar att det inte får vara en kostnadsfråga. Varje barn, oavsett var hon bor eller vem hon är, ska ha tillgång till att exempelvis delta i musik- eller kulturskola. Vi menar att staten har ett ansvar för åtgärder som kan öka incitamenten för kommunerna att bredda sin uppsökande verksamhet för att nå större grupper av barn på till exempel musik- och kulturskoleområdet. Hälsofrämjande kultur är viktig. Kultur har även förebyggande effekter, och många studier som gjorts visar också på att kultur har en läkande effekt.
Miljöpartiet gör en större satsning på regionala kulturfonder för att främja det regionala kulturlivet och för att göra kulturen mer tillgänglig för fler.
1 Sammanfattning 1
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Utgiftsområde 17 – Kultur medier, trossamfund och fritid 4
4.1 Behovet av översyn av barn- och ungdomskulturpolitiken 4
4.2 Ungkultur 07 4
4.3 Bidrag till allmän kulturverksamhet 4
4.4 Bidrag till centrala kulturinstitutioner 4
4.5 Nej till minskning av anslag till konstnärlig gestaltning 4
4.6 Konstnärernas ekonomiska situation 4
4.7 Fri entré till museerna 5
4.8 Satsning på hälsofrämjande kultur 5
4.9 Satsning på regionala kulturfonder 5
4.10 Idrottspolitik 5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att se över ungdoms- och barnkulturpolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att bevara Ungkultur 07.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ej avskaffa fri entré-reformen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av satsningar på hälsofrämjande kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att en översyn av statens ersättning till idrotten bör göras för att stärka barn- och ungdomsidrotten och återställa dess andel av den totala budgeten samt se hur man kan ge idrotten stabil finansiering utan att öka spelandet och riskerna för spelberoende.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
Miljöpartiet delar regeringens syn om behovet av att stärka barn- och ungdomskulturen. Vi ser fram emot att ta del av regeringens förslag. Miljöpartiet ser speciellt att det finns behov av att stärka barnens medverkan och deltagande även i produktionen av kultur. Barn ska inte bara vara passiva mottagare av utan aktivt medverka i att skapa kultur.
Miljöpartiet ser behov av att se över den typ av riktade kultursatsningar som till exempel Ungkultur 07 innebär. Då planeringen är långt gången och mycket tid och resurser redan investerats i Ungkultur 07 ser vi dock att det är oseriöst att avbryta denna satsning nu.
Miljöpartiet säger nej till regeringens ospecificerade anslagshöjning på 25 miljoner kronor. Istället satsar vi på ersättning och bidrag till konstnärer, fortsättning av fri entré-reformen, en ny satsning på hälsofrämjande kultur och på regionala kulturfonder.
Miljöpartiet välkomnar regeringens satsning på de centrala kulturinstitutionerna. Vi säger emellertid nej till att detta finansieras genom att minska anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål.
Miljöpartiet säger nej till neddragningen av anslag 28:15. Vi kan eventuellt tänka oss neddragningar inom detta område men vill då först ta del av ett seriöst underlag.
Miljöpartiet menar att vi måste satsa rejält på att förbättra levnadsvillkoren för konstnärerna. Miljöpartiet anslår för detta ytterligare 67 miljoner kronor till anslag 28:20 jämfört med regeringens förslag.
Miljöpartiet anser att fri entré-reformen varit mycket lyckosam. Regeringen avbryter nu denna verksamhet vilket gör att tillgängligheten minskar. Tillgången till och utnyttjandet av den kultur som finns i dag är mycket ojämn. Vi vill inte medverka till att det blir ännu mer ojämnt. Det är också samhällsekonomiskt bättre att de resurser som finns i dag används av fler. Miljöpartiet anslår därför ytterligare 48 miljoner kronor till de centrala museerna (anslagen 28:27 och 28:28) för att fortsätta fri entré-reformen.
Hälsofrämjande kultur är viktig. Kultur har även förebyggande effekter och många studier som gjorts visar också att kultur har en läkande effekt. Många kommuner och landsting prioriterar bort kulturen i dag. Vi menar att detta är ett stort misstag som egentligen innebär stora samhällsekonomiska förluster i form av ökade sjuskrivningar och mänskligt lidande.
Vi satsar 25 miljoner kronor 2007, 76 miljoner kronor 2008 och 125 miljoner kronor 2009 på hälsofrämjande kultur inom vården, omsorgen och skolan. Medlen tillförs Kulturrådet, anslag 28:1.
Miljöpartiet vill inrätta regionala kulturfonder och anslår för detta 125 miljoner kronor 2007, 300 miljoner kronor 2008 och 500 miljoner kronor 2009. Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också tillsätter den kommitté som fördelar medel ur fonderna. Kommittéerna ska vara regionalt förankrade och bestå av personer med bred kunskap inom det regionala kulturlivet. Fonderna ska kunna finansiera projekt inom befintliga organisationer, av privatpersoner och av offentliga kulturinstitutioner.
Projekten ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen. Fördelningen ska ta hänsyn till krav på jämställdhet och bidra till att stärka barns och ungdomars skapande verksamhet och kontakten med kultur i skolan och på fritiden. Medlen till de regionala kulturfonderna fördelas med ett grundstöd om 5 miljoner kronor per län och fördelas sedan jämnt med utgångspunkt i befolkningsmängd i de olika länen.
Ett av syftena med idrottspolitiken är att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor. ULF-studien (SCB:s undersökning om levnadsförhållanden) visar att de flesta ungdomar upplever sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Men utsattheten och ohälsan i vissa grupper ökar, och andelen ungdomar som rör sig i mycket liten utsträckning har ökat. En trend som det är angeläget att bryta, då fysisk aktivitet är hälsofrämjande.
Det statliga aktivitetsstödet till idrotten, det s.k. LOK-stödet, är avsett att stödja ungdomsverksamheten för åldrarna 7–20 år i föreningarna. Det stödet når ut till alla föreningar med barn- och ungdomsverksamhet och betalas ut per sammankomst och deltagare.
Staten finansierar idrotten dels genom anslag på statsbudgeten, dels genom bidrag från AB Svenska Spels överskott. Nu höjs bidraget med 100 miljoner kronor samtidigt som staten anslår 28 miljoner kronor för att motverka spelberoende. Att idrottsstödet ska vara beroende av Svenska Spels överskott är problematiskt ur folkhälsosynpunkt.
Sedan 2002 har anslaget till lokal barn- och ungdomsverksamhet sänkts från 88,4 miljoner kronor till 20 miljoner kronor, vilket innebär en sänkning från 19,4 % av det totala anslaget till endast 4,5 %. Pengarna totalt sett till idrotten har dock ökat. De så kallade handslagspengarna, 1 miljard kronor på tre år, har använts till projekt och gynnat de föreningar som haft förmåga att skriva ansökningar istället för de föreningar som har mycket verksamhet för barn och unga.
Anslag 30:1 Stöd till idrotten, utgiftsområde 17
Källa: Regleringsbrev för Kammarkollegium.
Miljöpartiet anser att en översyn av statens ersättning till idrotten bör göras för att stärka barn- och ungdomsidrotten och återställa dess andel av den totala budgeten samt se hur man kan ge idrotten en stabil finansiering utan att öka spelandet och riskerna för spelberoende.
| [1] | Anslagsposterna är förändrade. Lokal barn- och ungdomsverksamhet finansieras i sin helhet med medel från Svenska Spel. |