Motion till riksdagen
2006/07:Kr287
av Annelie Enochson (kd)

Kampanj mot antisemitism, kommunism och nazism


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt information om och mot nazism.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot kommunism.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upplysningskampanj om och mot antisemitism.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att se över lagstiftningen mot hatbrott.1

  5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en redogörelse för vidtagna åtgärder mot nazism, kommunism och antisemitism.

1 Yrkande 4 hänvisat till JuU.

Motivering

1900-talet lär gå till historien som ett av de mörkaste vad gäller synen på människovärdet. Visserligen har brutalitet och folkmord förekommit genom hela den mänskliga historien, men aldrig förr har så många skändats och mördats som under det förra seklet. Ondskan fick nya ansikten under 1900-talet och fann nya metoder att plåga människor. Minnet av dessa illdåd lever kvar och kommer förhoppningsvis att leda till att upprepningar av ondskans triumfer kan undvikas.

Nazismen och Förintelsen står i särklass. Det nazistiska hatet mot människor som inte passade de ariska och rasbiologiska villolärorna gjorde att miljontals människor kallblodigt mördades. Hatet riktade sig framför allt mot det judiska folket som nästintill utplånades på den europeiska kontinenten och i världen. Det ideologiskt betingade hatet drabbade även t.ex. resandefolk och homosexuella. Också människor med avvikande etisk uppfattning som till exempel kristna präster och nunnor eller Jehovas vittnen förföljdes och avrättades.

Den svenska staten har under senare år gjort berömvärda insatser för att hedra Förintelsens offer. En bok har getts ut, forskning har understötts och en särskild myndighet, Forum för levande historia, har inrättats. Nu finns emellertid farhågor att det svenska engagemanget håller på att mattas av. Det är illavarslande i synnerhet i den tid då nynazistiska krafter då och då sticker fram. I de svenska kommunal- och landstingsvalen 2006 syntes framgångar för extrema grupper. Det är därför angeläget att staten gör nya insatser för att nazismens offer ska hedras och Förintelsen aldrig glömma eller upprepas.

Kommunismen är en annan ideologi som skördat många offer. Under kommunistiska diktaturer har, enligt försiktiga uppskattningar, 100 miljoner människor offrats. Sovjetunionen, Kina och Kambodja är länder som blev synonymer med utrotning, svält, mord och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Av de kommunistiska länderna kvarstår framför allt Nordkorea, Kina och Kuba där förtryck fortfarande råder och människor ännu kastas i fängelse för att de ifrågasätter diktaturen och hävdar sin rätt till mänskliga fri- och rättigheter.

En avgörande skillnad mellan det nazistiska och det kommunistiska förtrycket är måhända att informationen om det senare fortfarande inte spritts i samma grad. Ännu kan det finnas svenska politiker som utger sig för att vara både kommunister och demokrater – en logisk kullerbytta utan förankring i verkligheten. Där kommunismen dragit fram har människovärdet alltid kränkts och demokratin krossats. Vi kan också se hur olika odemokratiska och våldsamma metoder blir vanligare i Sverige. Det kan säkert till viss del härledas från okunnighet om demokratins värde samt om kommunismens fasansfulla brott mot och kränkningar av människovärdet. Därför är det viktigt att informera om och klart ta avstånd från kommunismen i samhället, i skolan och i alla sammanhang. En kampanj motsvarande den om och mot nazism bör ske också om och mot kommunism.

Ett gemensamt drag mellan nazism och kommunism är inslaget av antisemitism. Under senare år har rapporterats om en tilltagande antisemitism i världen och i synnerhet västra Europa. I Sverige finns starka varningssignaler om att en antisemitism håller på att slå rot hos extrema ungdomsgrupper. Detta yttrar sig också i brott, s.k. hatbrott. Säkerhetspolisens senast tillgängliga rapport ”Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet 2004” publicerades 2005. Anmälningar med ett främlingsfientligt motiv ökade med 27 % under år 2004. Under året gjordes 151 anmälningar där bakgrunden kunde antas vara antisemitism. Det innebär en ökning med 44 % från år 2003. Det finns skäl att tro att det finns betydande mörkertal.

Antisemitismen riktas därtill mot det judiska folket men maskeras alltför ofta under en täckmantel där staten Israel kritiseras. Givetvis ska den israeliska regeringens agerande, liksom alla andra regeringars beteende, diskuteras öppet och kritiseras om så är nödvändigt, men det unika i fallet är att klassiska antisemitiska beteenden och lögner dammas av för att därefter appliceras på staten Israel. Utan att blinka kan detta leda till att staten Israels rätt till existens, fred och frihet ifrågasätts med hjälp av antisemitiska argument. För att komma till rätta med detta behövs därför en opinionsbildning och kampanj emot antisemitismens fula tryne. Det är tydligt att det inte räcker med att upplysa om Förintelsen. Det behövs också information för att kunna avslöja när antisemitismen gör nya försök att få genomslag i den moderna debatten.

För att motverka antisemitism, nazism och kommunism bör de i motionen nämnda åtgärderna vidtas samt en redogörelse för dessa insatser och utfallet därav ges.

Stockholm den 25 oktober 2006

Annelie Enochson (kd)