Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om etablering av ett internationellt litteraturcentrum.
Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om en samlad satsning för att lansera svensk litteratur i omvärlden.
Den svenska litteraturen har en stark ställning. Bokbranschen växer, antalet förlag blir flera och flera författare debuterar. Flera svenska författare har också lyckats etablera sig internationellt. Nobelpriset i litteratur innebär att Sverige har en stark position på den internationella kulturscenen, men vi har också flera författare som genom tiderna haft stor internationell framgång. Pippi Långstrump finns t.ex. översatt till 57 olika språk. Tomas Tranströmer finns översatt till ett 50-tal språk.
Det talas ofta om det svenska musikundret, men med rätt politik kan vi också få se en ökad styrka i det svenska bokundret. Nyligen firade Camilla Läckberg och Liza Marklund stor framgång på den internationella bokmässan i Frankfurt. Sedan tidigare har bl.a. Henning Mankell fått en mycket lyckosam internationell lansering, vilket bl.a. fått till följd att utländska turister besöker Ystad för att uppleva Mankellska miljöer. Detta är bara några exempel och listan skulle kunna göras mycket längre.
Det är bra för Sverige att svenska författare lyckas i omvärlden. Det stärker svenskt kulturliv och det stärker en positiv Sverigebild i omvärlden. Trots detta finns för litteraturen inte en nationell samling på samma sätt som för musiken, filmen och dansen.
Svensk musik har under flera decennier varit lyckosam i internationell lansering. Svenska artister, regissörer och låtskrivare har en stark ställning. Inte minst gäller detta på den västerländska pop- och rockscenen. Trots detta valde den socialdemokratiska regeringen att satsa ytterligare för att stärka det svenska musikundret.
Filminstitutet har intagit en aktiv position inom det europeiska och internationella filmsamarbetet. Innevarande avtalsperiod har tyngdpunkten lagts på internationell marknadsföring och lansering av svensk film, främst på de tongivande filmfestivalerna. Under denna avtalsperiod har Filminstitutet inriktat det internationella arbetet på bl.a. internationellt lanseringsstöd, närvaro vid filmfestivaler och filmveckor.
För dansen har det genomförts strategiska satsningar på nationell och regional nivå under de senaste åren, men också för internationell lansering av svenska dansare och koreografer. Dansens Hus bedriver en försöksverksamhet med informationskontor under 2006. Kontoret tar i hög grad sikte på att etablera svensk dans internationellt.
I Internationella kulturutredningen (SOU 2003:121) som presenterades i december 2003 föreslås att ett internationellt litteraturcentrum ska inrättas. Tanken är att institutet främst ska ha till uppgift att i nära samarbete med förlag och författare stödja och främja svensk litteratur i utlandet. Liknande centrum finns redan i flera av våra grannländer.
Utredningen konstaterar också att Svenska institutet och Statens kulturråd har verksamhet inom litteraturområdet som är närliggande samt att båda institutionerna har mindre resurser till exportfrämjande av litteratur än motsvarigheterna i övriga nordiska länder.
Den socialdemokratiska regeringen följde inte upp Internationella kulturutredningens förslag på en ökad satsning på att främja svensk litteratur i utlandet. Inte heller följde den dåvarande socialdemokratiska regeringen upp förslaget om ett internationellt litteraturcentrum.
Att underlätta svensk litteraturs internationella lansering har flera positiva effekter. De direkta exportinkomsterna blir förmodligen inte så stora, inte ens om man räknar in ett ökat intresse för Sverige som turistland. Den stora samhällsekonomiska vinsten för Sverige ligger förmodligen i att bilden av Sverige som ett kreativt och intressant land stärks. Största vinsten blir dock att svenskt kulturliv stärks om flera författare lyckas utomlands och därmed får större möjligheter att ägna tid och kraft åt sitt skapande.