Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kultur som tillväxtfaktor.
En förutsättning för att kunna öka sysselsättningen i landets glest befolkade delar är att skapa gynnsamt klimat för företagande. Ett bra företagarklimat är ett vitt begrepp som omfattar all samhällsservice, infrastruktur och liknande frågor, men även kultur. Ett rikt kulturliv gör en bygd levande och attraktiv såväl för de boende som för dem som har i avsikt att starta ett företag. Kulturen gör det lättare att få unga och välutbildade personer att stanna kvar och få nya att flytta in. Det blir lättare att locka arbetskraft och besökare till en ort med många och varierande kulturaktiviteter. Därför ska kulturen vägas in i all samhällsplanering och göras tillgänglig för alla, oavsett bostadsort i landet. Det krävs olika typer av stimulansåtgärder för att öka kulturtillgängligheten i glesbygd. Ett effektivt sätt att sprida kultur i glesbygd är att stödja studieförbund, hembygdsföreningar, bygdegårdar, Folkets Hus och andra folkrörelser. Under senare år har bidragen till exempelvis studieförbunden minskat, vilket är djupt olyckligt. Folkbildningen genom bildningsförbunden spelar en stor roll för utvecklingen av företagande på landsbygden. Många som kanske inte på annat sätt har möjlighet att utbilda sig kan göra det via studieförbunden och andra folkrörelser. Dessa är dock beroende av stöd från landsting och kommuner för sin verksamhet men har i likhet med andra verksamheter fått känna av besparingar. För att kulturverksamheten i glesbygden inte ska vara beroende av lokala bidrag borde staten ta ett större ansvar för den. Lokala museer är andra viktiga kulturinstitutioner som speglar bygders utveckling genom tiderna. Statliga kulturpengar till museer betalas idag ut till länsmuseer och enstaka kommunala museer. Vi vill att stödet till lokala museer beaktas vid fördelningen av kulturpengar samt att övriga aktörers olika kreativitet tillvaratas på ett tydligare sätt.