Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av huvudmannaskapet för fördelning av statsbidrag till ungdomsorganisationer med olika verksamhetsinriktningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att fortsatt stödja ideella ungdomsorganisationers oberoende från staten.
I ungdoms- och idrottsorganisationer får unga människor möjlighet att lära sig att samarbeta och ta ansvar för en egen verksamhet. Detta är ett viktigt inslag i ett starkt demokratiskt Sverige. Dessutom finns det, beroende på de olika organisationernas verksamhet, ytterligare positiva värden som bidrag till en bättre kondition, hälsa med mera.
Det civila samhällets, den ideella sektorns, oberoende från staten är centralt. Statens stöd till sektorn får inte äventyras, vilket också slås fast i regeringsförklaringen.
Grunden för trygghet och gemenskap ligger i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund, och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.
Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle.
Det pågår nu en diskussion om formerna för hur stödet till ungdomsorganisationerna skall organiseras. I dag behandlar inte staten stödet jämställt för olika former för olika typer av ungdomsverksamhet. Idrottsorganisationer förväntas klara av att fördela statsbidragen genom den egna organisationen Riksidrottsförbundet. Andra ungdomsorganisationer får sitt stöd genom den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen. Den ungdomsverksamhet som sker inom den så kallade folkbildningen får stöd genom den fristående organisationen Folkbildningsrådet.
Det förs nu fram krav på att skapa nya former för det statliga stödet för denna verksamhet. Några av de politiska ungdomsförbunden framför krav på att stödet till dem skall vara baserat på det egna partiets mandat i riksdagen. Andra ungdomsorganisationer vill ta över bidragsfördelningen själva, till exempel genom att ge detta uppdrag till Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer. Scoutrörelsen har den mest omfattande verksamheten för unga människor i Sverige, näst idrotten, och har gett uttryck för intresse av att få fördela stöd till scoutverksamheten genom Svenska Scoutrådet.
Kritik har riktats mot Ungdomsstyrelsen och dess förmåga att hantera bidragen till ungdomsorganisationerna, inte minst från mottagande organisationer som menar att myndigheten förändrar regelverken löpande vilket gör dem svåra att förhålla sig till.
Därför finns det starka skäl att se över formerna för hur statens stöd till verksamhet för unga inom ideell sektor skall se ut. Det finns anledning att tro att det går att genomföra ett system som gör att all ungdomsverksamhet i ideell sektor värderas likvärdigt och utifrån gemensamma kriterier.
Riksdagen behöver här ta ett ansvar för att säkerställa att ungdomsorganisationerna har en långsiktig och förutsägbar finansiering i ett rättssäkert system, med tydliga kriterier för vad organisationerna måste leva upp till för att staten skall stödja dem.