Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om klassperspektiv i utrednings- och beredningsprocessen.
Staten har ett ansvar för att följa och förverkliga de av riksdagen stiftade lagarna. I grundlagen och i andra lagar framgår att jämlikhet mellan individer och grupper är eftersträvansvärt. Inom arbetsrätten återfinns detta i fyra diskrimineringslagar. Inom utbildningsväsendet och andra områden finns andra lydelser med samma innebörd.
När staten utreder och bereder förslag bör därför, liksom i jämställdhetsfrågan, särskilt belysas vilka effekter och konsekvenser förslag har i relation till lika förutsättningar, möjligheter och inom vissa områden också i relation till jämlikhet i resultat.
Alla är överens om att klassamhället finns kvar trots att det är av en annan karaktär än för hundra år sedan eller t.o.m. för 50 år sedan. Att studera förslag ur könsperspektiv är lika viktigt som att studera förslag ur ett klassperspektiv, integrationsperspektiv eller barnperspektiv. Statens utredningar bör därför alltid följas upp med en analys av förslagens konsekvenser utifrån köns-, klass-, integrations- och barnperspektiv.
Detta kommer att ge nödvändig information och faktabas för att följa
klassamhällets utveckling/förändring, men framför allt visa på motmedel för rättvisa och jämlikhet i samhället.