Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställning:
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse är ett utgiftsområde som spänner över många av statens verksamhetsfält. Där samsas bland annat samepolitik med delar av mediepolitiken, länsstyrelsernas verksamhet med Regeringskansliet, satsningar på att fördjupa den svenska demokratin med hovstatens budget för monarkin. Den summa som beräknas för utgiftsområdet totalt är drygt 10 000 miljoner kronor. De flesta av dessa miljoner täcker kostnader för viktig och/eller nödvändig statlig verksamhet. Men på några punkter har den nytillträdda högerregeringen hunnit sätta sin prägel.
Den av den tidigare regeringen beslutade, tillfälliga, arbetsmarknadspolitiska satsningen som syftar till att tidigarelägga nyanställningar för att underlätta en smidig övergång, vilket behövs på grund av framtida pensionsavgångar, föreslås av den nytillträdda regeringen avslutas ett år i förtid. Det är en åtgärd som i regeringens budgetproposition beräknas spara 65 miljoner kronor till statskassan. Den tillfälliga satsningen på statliga kompetensöverföringsjobb riktar sig till en grupp av arbetslösa som till största delen består av kvinnor. En förtida utfasning av denna satsning är mycket olycklig, då den statliga sektorn har ett stort behov av att rekrytera ny kompetens, i synnerhet samhällsvetare, som i dag har en svår situation på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser att kompetensväxlingssystemet bör fortsätta i enlighet med tidigare beslut.
Vänsterpartiet anser att riksdagen bör öka anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m. med 65,5 miljoner kronor, för att bekosta det ovan nämnda kompetensväxlingssystemet.
Den insyn och kontroll som i dag finns över den öppna polisens hemliga tvångsmedelsanvändning är inte tillräcklig. En tvångsmedelsnämnd med representation från samtliga riksdagspartier bör inrättas. För detta skapar vi en ny anslagspost, där vi anslår 2 miljoner kronor per år. Se även motion ”Tvångsmedel och medborgerliga fri- och rättigheter” (Ju255).
Politikområdet omfattar anslaget för åtgärder för de nationella minoriteterna: samer som är en ursprungsbefolkning, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Insatserna handlar om åtgärder för att skydda de nationella minoriteterna, stärka möjligheter till inflytande för de nationella minoriteterna, både kvinnor och män, samt åtgärder för att stödja de historiska minoritetsspråken. Varje år fördelas ekonomiskt bidrag till organisationer som företräder de nationella minoriteterna i syfte att underlätta verksamheten för dessa organisationer. Vi föreslår att de ekonomiska bidragen till dessa organisationer förstärks med 3 miljoner kronor. Det är väsentligt att Sverige har kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra länder och internationella organ för att utveckla minoritetspolitiken. Det behövs resurser bland annat till nätverksarbete på nationell och nordisk nivå och EU-nivå. För att kunna genomföra detta arbete vill vi öka resurserna med 2 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor avser Sweblul – Swedish Bureau for Lesser-Used Languages – som är Sveriges enda förening där alla nationella minoriteter är samlade.
Vänsterpartiet är anhängare av demokrati och som demokratiförespråkare är det partiets bestämda åsikt att Sverige bör vara republik. I enlighet med det anser vi att hovstaten skall avvecklas i samband med monarkins avskaffande. Se motion Monarkins avskaffande (K287). Ett beslut om nytt statsskick är dock inte aktuellt i denna budget, varför vi i denna motion nöjer oss med att kräva ett sparbeting av hovstaten på cirka 10 procent för år 2007. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagsledamöternas arvoden fastställs, till skillnad från tidigare, i Riksdagens arvodesnämnd. Det har den uppenbara fördelen att riksdagsledamöterna inte fastställer sitt eget arvode, men den stora nackdelen med dagens system är att arvodesnivån i princip är opåverkbar. Sedan 1998 har arvodet per månad höjts från 30 300 till 49 200 kronor, vilket gäller från och med den 1 november 2006. Det betyder att arvodet höjts med nästan 19 000 kronor på 8 år. Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagsledamöternas arvoden knyts till ett prisbasbelopp, en ungefärlig besparing till statskassan på 45 miljoner kronor årligen. Vidare anser vi att extra ersättningar för uppdrag direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Se motionen ”Riksdagsledamöters ekonomiska villkor” (K316).