Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av vissa bestämmelser i sekretesslagen.
En tilltalad person har inte rätt till sekretessbelagda personuppgifter. Den huvudregeln är bra och tillförsäkrar insyn i den dömande verksamheten. Grunden att rättegångar ska vara offentliga och öppna är en viktig del i demokratin. Det finns dock tillfällen då domstolen kan föranstalta om s.k. stängda dörrar. Inte sällan sker detta när brottsligheten rör sexualbrott riktade mot barn eller där den tilltalade är ett barn. Däremot finns i dag ingen möjlighet att sekretessbelägga personuppgifter rörande en tilltalad person i en dom. Jag menar att det bör utredas om det i vissa särskilda fall, då det finns synnerliga skäl och risk för skada för ett enskilt barn, ska finnas en möjlighet för domstolen att sekretessbelägga personuppgifter rörande en tilltalad. Det handlar alltså om barn mellan 15 och 18 år som är tilltalade i en rättegång.
Det fall som åsyftas är när den tilltalade är ett barn, och det skulle leda till avsevärda men för barnet om personuppgifter blir offentliga. I dessa fall finns skäl att överväga om barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa skulle kunna beaktas.
Som exempel kan nämnas då ett barn som i tidig ålder blivit smittat av hiv på grund av t.ex. ett allvarligt övergrepp och senare har oskyddat sex. Barnet åtalas för spridande av smitta och personuppgifterna om barnet blir offentliga i domen. Möjligheterna att hjälpa barnet att hantera sin livssituation och att kunna återanpassas till samhället försvåras avsevärt när det blir allmänt känt att barnet är hivpositivt. Det är fortfarande i vårt samhälle ett stort stigma att bära på smitta. Särskilt barn är en utsatt grupp. De behöver samhällets stöd och hjälp för att lära sig att hantera sin livslånga smitta/sjukdom. När detta inte uppnås finns stora risker att barnet i stället totalt tappar fotfästet och risken för smittspridning ökar.