Motion till riksdagen
2006/07:K278
av Tomas Tobé (m)

Sekretess i skolan


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av hur sekretess inom skolan kan stärkas.

Motivering

I Sverige har vi tyvärr fått en situation där många är otrygga på grund av hot, förföljelse och trakasserier. Avsändaren för hoten kan variera kraftigt med allt från organiserad brottslighet till tidigare familjemedlemmar. Alltfler tvingas göra valet att leva under sekretess för att skydda sig själv och dem i sin omgivning.

För uppgifter om personliga förhållanden, såsom namn och adress m.m., gäller normalt sett inte sekretess inom folkbokföringen enligt 7 kap. 15 § sekre­tesslagen (1980:100). Men om en person anser sig vara förföljd finns en möjlighet att ansöka om en så kallad sekretessmarkering hos Skatteverket. En sådan mar­kering är ingen slutlig pröv­ning av sekretessfrågan utan bara en varningssignal om att en noggrann sekre­tessprövning ska göras om de marke­rade upp­gifterna begärs ut. Att samhället borde erbjuda en ökad trygghet för dessa personer är en viktig politisk uppgift framöver. Givetvis handlar det om ett stort antal åtgärder som måste på plats, men många av dessa frågor kräver också en väl avvägd bedömning.

För personer som lever under sekretess är det centralt att det från alla offentliga verksamheter som möter dem finns en stor kunskap om deras situation. I rollen som politiker är det inte ovanligt att personer som lever under sekretess kontaktar mig för att be om hjälp och för att beskriva hur maktlösa de känner sig. Ett problem som blivit alltmer tydligt handlar om att den svenska skolan inte vet hur de ska arbeta med elever som lever under sekretess. Det kan till exempel handla om vilken typ av information som ges till aktuell elevs klasskamrater eller huruvida elevens namn ska vara med på klasslistan.

Skolverket uppger att de inte tillhandahåller några direkta riktlinjer i frågan om hur skolor ska behandla sekre­tesskyddade upp­gifter men framhåller däremot att sekretesslagens regler gäller för kom­munala skolor. För friskolor gäller inte sekretesslagen, men de har däremot tystnadsplikt som framgår av skollagen.

Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting uppger att man emellan­åt ger råd till kommuner om hur sekretessmarkerade uppgifter i folkbok­föringen och andra sekretessbelagda uppgifter bör hanteras. Råden man ger är att sekretessmarkerade uppgifter normalt sett inte bör lämnas ut. Vidare upplyser man om att vidare vägledning kan ges av Skatteverket.

Sammanfattningsvis finns det ett regelverk, men det är inte tillräckligt starkt och framför allt fungerar inte regelverket tillräckligt bra i verkligheten. En utredning borde därför genomföras för att avgöra om regelverket kan stärkas och om det exempelvis kan kompletteras med riktlinjer från Skolverket till landets skolor. I en sådan utredning bör det även ses över varför information om gymnasieelever med sekretessmarkering inte överförs till kommunerna från folkbokföringen och därmed inte automatiskt kommer gymnasie­skolorna till del.

Stockholm den 27 oktober 2006

Tomas Tobé (m)