Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om koncessionsavgiften för kommersiell radio.
Den kommersiella radion har sedan starten år 1993 investerat närmare 1,5 miljarder kronor i sin verksamhet utan ett enda lönsamt år. Koncessionsavgifterna uppgår i dag till cirka 25 % av omsättningen, en orimlig och orättvis ”medieskatt” som endast radion måste betala samtidigt som till exempel tidningar får presstöd och ett avskaffande av reklamskatten är att invänta framöver. Den kommersiella radion är en bransch i ekonomisk kris som behöver mer rimliga villkor för att fortsätta verksamheten efter år 2008, då nuvarande tillstånd kan förlängas.
Förutom den betungande koncessionsavgiften missgynnas radion av stränga reklamregler som inte är anpassade utifrån mediets natur, dvs. ljud. Ytterligare krav på utökat lokalt innehåll försvårar möjligheten att producera ett innehåll som tilltalar lyssnarna och genererar de nödvändiga lyssnarsiffror som krävs för annonsförsäljning.
Den kommersiella radion anklagas ofta för att själv ha försatt sig i den ekonomiska situation den befinner sig i genom att bjuda för höga summor då tillstånden auktionerades ut. Det stämmer till viss del men ska ses i ljuset av de antaganden som kunde göras då. De flesta bedömare var då överens om att den kommersiella radion i Sverige skulle uppnå samma nivåer som andra Europeiska marknader där radion står för närmare 6 % av de totala medieinvesteringarna. I Sverige ligger investeringarna nu endast på 3 % vilket det finns flera centrala förklaringar till.
Från början saknades det en stark nationell aktör som lanserade och etablerade mediet. Tv etablerades som ett kommersiellt medium före radio, vilket minskade intresset för radio och försvårade radions etablering som annonsmedium. Konkurrensen mellan de många små radioaktörerna som etablerades och de lokala tidningarna pressade priserna nedåt, ofta under lönsamhetsnivå. Presstödet gav vidare en snedvriden konkurrens på den lokala annonsmarknaden, och kraven på lokalt innehåll försvårade för kanalerna att producera ett utbud som tilltalade lyssnarna och därmed annonsörerna. Intresset för lokalt innehåll var och är mycket litet eftersom P 4 dominerar den lokala radion med jämförelsevis enorma redaktionella resurser. Nya medier såsom digital-tv och Internet har dessutom tillkommit sedan de första koncessionerna auktionerades ut, och dessa medier tar nu snabbt andelar på marknaden.
Det har tidigare diskuterats en sänkning av avgiften i samband med ett teknikskifte från analoga till digitala sändningar, DAB (Digital Audio Broadcasting). Den kommersiella radion skulle då få en betydande sänkning av avgifterna i utbyte mot en investering i den nya tekniken. Utan sänkningen skulle de kommersiella stationerna inte ha haft någon ekonomisk möjlighet att investera i ny teknologi. De kommersiella kanalernas medverkan i DAB ansågs då vara nödvändig för att snabbare få konsumenterna att byta plattform. Då DAB lades ned under tidigare regering försvann denna möjlighet till sänkning, men behovet kvarstår.
Det är således angeläget att pröva om nuvarande koncessionsavgift är rimlig.