Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning för att få till stånd ett fungerande personvalssystem i Sverige.
Valet år 1998 var första gången som det nya valsystemet med möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst tillämpades fullt ut. Syftet med personval är att vitalisera demokratin, öka kontakten mellan väljare och förtroendevald och flytta makten från partierna till väljarna. Vi är positiva till ett ökat inslag av personval, och därför bekymrar det oss att färre väljare personröstar. År 1998 kryssade 30 % någon kandidat, och i år sjönk antalet kryssande väljare till 22,8 %.
Inför valet 2006 fanns i det närmaste ingen information från Valmyndigheten om personvalet. De partier som tycker om personvalssystemet drev själva frågan, men den lyckades inte nå ut till alla väljare. De flesta väljare tycks anse att om man är nöjd med namnens placering på röstsedeln behöver man inte kryssa för det första namnet. Det innebär att oändligt många väljare inte har kryssat något namn i årets val. Det innebär också att det finns personer som ”kryssats in” till en riksdagsplats genom att väljare har kryssat för andra namn än första namnet. Det är möjligt att dessa skulle ha valts in i riksdagen även om alla väljare alltid skulle sätta ett kryss på röstsedeln, men det är också möjligt att en del av dem som stod som första namn på sedeln ”röstades bort” för att väljarna inte visste att man alltid ska kryssa, således även när man tycker att namnen på listan är placerade i den ordning som man som väljare vill ha dem.
Vi anser att personvalssystemet nu måste vidareutvecklas. Mer information behövs kring personvalet och kanske bör man även se över de olika spärrarna som finns i dag. Det behöver därför tillsättas en utredning som ser över hur man ska få till stånd ett fungerande system för personval i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.