Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av sekretesslagen.
Namnbyten i Sverige registreras hos folkbokföringen, som skickar dessa uppgifter vidare till Skatteverket. Skatteverket förmedlar sedan uppgifterna vidare till kommuner och myndigheter.
I bland åtföljs uppgiften av noteringen att personuppgiften och/eller adressen är skyddad. Denna uppgift förändrar dock inte utskicket till kommunen eller myndigheten. För närvarande finns det 9 000 personer i Sverige med skyddad identitet. Det normala är att det finns en allvarlig hotbild mot dessa personer. Det kan röra sig om invandrarflickor, presumtiva vittnen i en brottmålsprocess, politiker och personer med sin dagliga gärning i rättsväsendet.
Skatteverket rekommenderar myndigheter och andra att aldrig visa uppgifter om en skyddad person, men rekommendationen är givetvis inte bindande utan respektive myndighet väljer själv tillvägagångssätt efter egen prövning. Detta sker rimligtvis utan tillgång till polisens register eller bakgrunden till spärrbeslutet. Informationsinsatser rörande hanteringen av dessa uppgifter har gjorts, men enligt uppgift utan tillräcklig effekt.
Det måste ske förändringar i sekretesslagen som innebär att Skatteverket inte tvingas lämna sekretesskyddade uppgifter vidare utan särskild kontroll och prövning av orsaken till varför dessa uppgifter ska lämnas ut.