Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om utbildning av verksamma inom rättsväsendet för att motverka diskriminering och hatbrott.
Rättssystemet i Sverige är i dag inte så klanderfritt som man skulle kunna hoppas vad gäller fördoms- och diskrimineringsproblematik. Alla behandlas inte lika inför lagen. Invandrare döms ofta till hårdare straff än etniska svenskar. Åklagare frågar hur tjejer varit klädda i våldtäktsdomar, och det finns många andra exempel på uppseendeväckande agerande främst vad gäller våld mot unga kvinnor. Debatten är uppmärksammad på regeringsnivå. Rättssäkerheten för varje individ måste kunna garanteras. Om så inte sker är det i grunden ett stort problem för rättsväsendets legitimitet, och problemet tycks vara praxis och normer inom rättsväsendet.
Men problemen skulle kunna åtgärdas med det starkaste vapnet mot den okunskap som ligger till grund för rasism och fördomar. Det lokala rättsväsendet skulle gynnas av en utbildning som problematiserar diskrimineringen i rättsväsendet och sålunda förebygger fördomar och felaktiga domar.
Därför behöver kommunerna tydligare utbilda alla nämndemän i tingsrätten så att de lär sig om diskrimineringsproblematiken inom rättsväsendet. Sådana utbildningar är ett ansvar för Domstolsverket.
Förutom den undermåliga utbildningen i diskrimineringsproblematik, finns en annan klass av brott som det svenska rättsväsendet i mångt och mycket saknar tillräcklig kunskap om.
Ett flertal av de brott som begås i riket klassificerade som ”ordinär” misshandel eller ”ordinära” trakasserier är i själva verket så kallade hatbrott. Hatbrott kan ske på många olika sätt men ofta rör det sig om att personer av ett visst etniskt ursprung eller med en viss sexuell läggning helt oprovocerat trakasseras, misshandlas eller på annat sätt kränks enbart för att de är som de är. Denna typ av brott bör straffas hårdare än brott utan hatbrottsbakgrund. Dessvärre råder det inom det svenska rättsväsendet i dag fortfarande stor okunskap om hur hatbrott kan se ut.
För att en större rättssäkerhet skall uppnås och antalet hatbrott minska, anser motionären att polis, domare, åklagare och nämndemän bör genomgå en utbildning i hatbrottsproblematik. Även denna typ av utbildning bör skötas av Domstolsverket.