Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om privata fängelser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en försöksverksamhet med två till tre privatiserade anstalter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kriminalvårdens inriktning.
Utbildning av personal liksom ambitionsnivån i allmänhet inom kriminalvården har länge åsidosatts.
I det av Labour styrda Storbritannien, liksom i USA, bedrivs en del kriminalvård i privat regi. Det visar sig att såväl personal som intagna trivs betydligt bättre än vad som är fallet i vanliga, statligt drivna, fängelser.
I Storbritannien, likväl som i vissa amerikanska delstater, är erfarenheterna så goda att flera privatdrivna fängelser planeras.
Narkotikamissbruket inne på fängelserna i Sverige är sedan länge omfattande. Hot och våld för såväl intagna som personal hör till vardagen. Gängkriminaliteten har nu fått ordentligt fäste innanför murarna. Den vård och behandling som meddelas de intagna är ofta av tvivelaktig kvalitet. Meningsfulla utvärderingar av verksamheten saknas ofta. En av de få behandlingar som kan mätas efter frigivningen är tandvården, men nu har även den verksamheten minskat till att omfatta nästan enbart akutbehandlingar.
Det är alltså hög tid att prova något nytt. En tänkbar modell skulle vara att snarast lägga ut driften av två eller tre anstalter med olika inriktning och säkerhetsnivå till privata utförare. Privatiseringen måste givetvis föregås av en ordentlig upphandling. Vid en sådan upphandling tvingas kriminalvårdsstyrelsen och regeringen ta ställning till vilka mål verksamheten skall ha och vilket innehållet skall vara.
En försöksverksamhet avseende två eller tre anstalter följd av en utvärdering och jämförelse av uppnådda resultat skulle kunna ge kriminalvården en nödvändig drogfri nytändning.