Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett svensk-danskt kommando Öresund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förstärka tullen i Skåne.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett nationellt underrättelsecenter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa möjligheten till buggning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utöka möjligheterna till förverkande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa ett snabbspår för klassificering.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge möjlighet till drogtester i skolorna.
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 6 hänvisat till SoU.
Sedan 2002 har antalet tullare som sysslar med brottsbekämpning minskat i Sverige. Situationen är densamma i Skåne. Trots att stora delar av gods- och passagerarflödena till Sverige går via Skåne har både antalet tullare och Skånes andel av det totala antalet tullare i Sverige minskat.
Sannolikheten att åka fast om man smugglar narkotika måste öka. Detta gäller naturligtvis den storskaliga smugglingen, men även den som sker i liten skala för eget bruk. I detta arbete skulle en större satsning på fler narkotikahundar vara önskvärd.
Vi vet att narkotikan medför kriminalitet i flera led: Från storskalig smuggling och försäljning till missbrukares brottslighet genom personrån samt bostads- och bilinbrott i jakten på pengar till mer droger. I en undersökning från Polisförbundet uppskattade närpoliserna i Sverige att 55 % av den s.k. vardagsbrottsligheten begås av narkomaner. En framgångsrik kamp mot narkotikan skulle alltså även vara en stor framgång i kampen mot annan brottslighet.
Utbudet av narkotika är i dag större än någonsin. Narkotikan är både billig och enkel att få tag på. En del polismyndigheter visar på ökade insatser med fler anmälda narkotikabrott och ökade beslag. Men det räcker inte långt. Antalet grova narkotikabrott har ökat med 80 procent jämfört med 1995. Samtidigt beräknas beslagen av narkotika utgöra endast 5-10 procent av den totala mängden som förs in i landet varje år. Kampen mot narkotikan släpar efter ordentligt.
Skånetullens andel av total mängd beslagtagen av tullen beslagtagen narkotika i Sverige efter preparat, 2002–005, procent
Källor: Tullverket (2004), Tullverket (2006). Paula Levänen, Tullverket.
Av redovisningen i tabell 2 framgår att tullen i Skåne under vart och ett av åren under den aktuella perioden, 2002–2005, stod för 75 % eller mer av den beslagtagna mängden cannabis och kat. De senaste tre åren, 2003–2005, har tullen i Skåne också svarat för 79 % eller mer av den totala beslagsmängden opium, amfetamin och ecstasy. Vad gäller beslagen av kokain, Rohypnol och dopningsmedel har Skånes andel av den totala mängden varierat relativt kraftigt under perioden.
Det behövs en upprustning av den svenska narkotikabekämpningen. Det är en förstahandsuppgift för den svenska tullen att förhindra införsel av narkotika till Sverige, eftersom det i slutändan handlar om svenska flickors och pojkars överlevnad och framtid. Varje beslag, stort eller litet, som tullen gör sparar liv och pengar. Tullen måste ges utökade befogenheter och resurser för att med full kraft kunna motverka narkotikasmugglingen.
Den grova, organiserade brottsligheten är gränsöverskridande. Inrätta ett kommando Öresund med poliser och tullare från både Sverige och Danmark som inte bara samarbetar utan utgör en egen enhet.
Tullen i Skåne tar en mycket stor andel av den narkotika som påträffas i Sverige. Till exempel över 80 % av amfetaminet. Tullens personal i Skåne utgör bara 27 % av tullens samlade personalstyrka i Sverige. Fler tullare till Skånes gränser.
Den organiserade brottsligheten etablerar sig där den har det enklast. Det duger inte att vi i Skåne och Sverige har sämre arbetsmetoder för polisen än i t.ex. Danmark. Den organiserade brottsligheten har slagit rot i vårt land, och enligt polisen kommer bl.a. den grova narkotikabrottsligheten att öka. Men Sverige ligger långt efter i kampen mot den organiserade kriminaliteten. Nya krav på en effektiv brottsbekämpning handlar bl.a. om att inrätta ett nationellt underrättelsecenter, införa möjlighet till buggning, infiltration, registrering av spaningsfordon på fiktiva ägare och att inrätta ett vittnesskyddsprogram.
Drivkraften bakom narkotikabrottsligheten handlar om att tjäna pengar. Att kunna beslagta vinsten som uppkommit genom brott är därför ett effektivt sätt att komma åt den grova brottsligheten. Men dagens regler för att komma åt kriminellas pengar och andra tillgångar är för snäva. Det är stötande att den som kommer ut från ett fängelsestraff i lugn och ro kan använda sig av tillgångarna från brottet. Utöka möjligheterna till förverkande på grund av brott.
Dagens regler för klassning av narkotika är alldeles för stelbenta. Att vänta tills problemet med en ny drog redan har hunnit bli stort för att sedan ingripa är inget bra sätt att bekämpa narkotikan. Vi kan inte fortsätta att sätta ungdomars hälsa och liv på spel medan vi väntar på att nya, farliga droger ska narkotikaklassas. Inför ett snabbspår för narkotikaklassning så att en drog kan ställas under tidsbegränsad kontroll i väntan på narkotikaklassning.
Narkotikamissbruket bryter ned människor och krossar deras liv, och det trasar sönder familj och vänner. Att inte samla krafterna för att kunna ingripa så tidigt som möjligt är ett svek mot alla ungdomar som riskerar att förstöra sina liv i narkotikamissbruk. Krav för tidigare ingripanden handlar bl.a. om ett stärkt samarbete mellan polis och socialtjänst, drogtester i skolorna och utvidgade möjligheter till informationsutbyte så att polisen kan ingripa tidigare.