Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att polisen efter genomförd kvalitetsprövning ska kunna leva upp till en kontaktgaranti.
Det kan vara svårt att komma i kontakt med polisen. Visserligen finns sedan januari 2005 polisens nationella kontaktcenter i drift och handläggarna tar upp anmälningar av icke brådskande art samt besvarar frågor, men det räcker inte alltid. Som exempel kan nämnas hur det i Skaraborg kan vara svårt att komma i kontakt med polisen. Exemplen är dessutom många. En person ringde och ville anmäla pågående skadegörelse men fastnade i polisens telefonväxlar utan att kunna få tag på någon som kunde skicka poliser. I Tidaholm pågick ett inbrott och trots påringning till polisen valde LKC i Göteborg att inte skicka några poliser. En polis säger att risken är stor att människor tröttnar på att höra av sig till polisen om man inte får tag i dem.
I Hjo talar polisen själv om att människor ska skriva brev i stället för att fastna i telefonkö. På 2000-talet med Internet, e-post, teleteknik för samtal mobilt, fast och via datorn känner sig polisen föranledd att be folk att lämna brottsanmälningar per brev.
Det finns allvar bakom uppmaningen att skriva ett brev i stället för att ge upp i telefonköer. Många som tröttnar på att vänta i telefon struntar i att anmäla vardagsbrott som skadegörelse och småstölder. Om brotten inte anmäls blir bilden av brottsligheten felaktig, och färre anmälda brott leder till sämre service.
Efter genomförd kvalitetsprövning ska medborgare kunna ställa krav på en kontaktgaranti. Inom en viss rimlig tid ska man kunna få kontakt med polisen oavsett var någonstans i Sverige man bor. De som svarar bör också ha kännedom om lokala förhållanden så långt som möjligt. Det betyder att länskommunikationscentralerna inte bör försvinna för långt bort från medborgarna, vilket skett i Skaraborg, Sjuhärad och Bohuslän.